Culpabedömningen i samband med VD:s skadeståndsansvar enligt ABL

Sammanfattning: Med culparegeln avser man en huvudprincip inom skadeståndsrättens område. Detta innebär att minst culpa fordras för att skadeståndsskyldighet skall inträda. En del av culparegeln utgörs av culpabedömningen. Hur denna bedömning faktiskt skall gå till framgår inte av lagstiftning eller förarbeten. Jag vill gå så långt och säga att man istället har överlämnat denna bedömning åt rättstillämparen. Vad är det då som ligger till grund för en culpabedömningen med avseende på VD:s skadeståndsansvar? Uppsatsens utgångspunkt är det som stadgas i ABL. Det är i 29 kap. som man kan finna skadeståndsreglerna och mer precist i 1 § som man finner skadeståndsansvaret för VD. En VD som under fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget skall ersätta skadan. Detta skadeståndsansvar delas upp i två kategorier, det interna och externa ansvaret. Mellan dessa två uppdelningar görs det en åtskillnad. Nämligen att vid det externa ansvaret, som har till syfte att skydda tredje man, krävs det att VD överträtt ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordning för att skadestånd skall kunna utgå. Culpabedömningen bygger på culparegeln och bedömningen som sker görs utifrån normavvägning eller en så kallad fri culpabedömning. Utöver detta finns det något som heter konkurrerande culpakriterier, detta skriver Christian Dahlman om. Dessa kriterier är något som svenska domstolar kan tillämpa i avgöranden i skadeståndsmål.