Bokföringsbrott : En studie av brottets karaktär samt revisionspliktens betydelse

Sammanfattning: I Sverige har den ekonomiska brottsligheten ökat stadigt sedan år 2001 och kostar samhället enorma summor pengar varje år. I takt med att skandaler som Enron och Worldcom uppdagats har mediaövervakningen skärpts och ekobrott alltmer hamnat i fokus. Det vanligaste anmälda ekobrottet är bokföringsbrott, vilket behandlas i denna uppsats. Bokföringens riktighet är mycket viktig i ett aktiebolag och har framförallt två syften, att verka som beslutsunderlag för företaget och dess intressenter samt fungera som kontrollunderlag för revision och beskattning. Det kan dock vara svårt för den redovisningsskyldige att hålla sig uppdaterade på alla lagar och regler då bokföringslagen har karaktären av en ramlag. Detta skapar ett visst tolkningsutrymme då detaljer om hur bokföringen ska skötas saknas i lagtexten, istället hänvisas till god redovisningssed. Då bokföringens tillförlitlighet är av stor vikt har revisorn en betydelsefull roll i att granska och säkerställa företagets löpande bokföring, årsredovisning samt förvaltning. Eventuella brister/avvikelser skall anmälas av revisorn, vilket har varit lagstadgat sedan år 1999. Denna plikt har dock alltmer börjat ifrågasättas, då antalet anmälningar är förhållandevis få. Syftet med undersökningen är att beskriva och förklara bokföringsbrottets karaktär, möjliga bakgrundsfaktorer samt revisionspliktens betydelse och påverkan. För att uppfylla syftet ligger ett hermeneutiskt synsätt till grund för undersökningen. Då ämnet är relativt outforskat har det fallit sig naturligt att välja en induktiv ansats och en kvalitativ metod. Uppsatsens empiriska material har samlats in genom personliga djupintervjuer med sex respondenter som alla besitter relevant kunskap, samt analys av fyra rättsfall. Slutsatsen av vår undersökning är att det typiska brottet innebär att bokföring saknas i samband med konkurs. Gärningsmannen är ofta en man i ett mindre bolag inom bygg- och transportsektorn, alternativt kontantbranschen. Som framkommer i studien är okunskap en bakomliggande orsak till att bokföringsbrott begås, däremot förefaller inte ramlagsutformningen få några större konsekvenser. Vidare framgår att revisionspliktens viktigaste funktion är att förebygga bokföringsbrott, i synnerhet de som begås av oaktsamhet. Avslutningsvis visar undersökningen att en majoritet av respondenterna upplever revisionsplikten som mycket viktig, då den borgar för att redovisningen håller tillräckligt hög standard.