Targeted Killings - En rättsutredning om förhållandet till den internationella humanitära rätten

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Targeted killing är en metod som används för att bekämpa internationell terrorism och metoden innebär avsiktligt dödande av en på förväg utvald individ. En del stater anser att metoden är rättfärdigad med hänvisning till olika internationella regelverk men metoden har ifrågasatts folkrättsligt. Uppsatsen undersöker det internationella rättsläget av targeted killings med stöd av Genèvekonventionerna, internationell humanitär sedvanerätt och relevant doktrin. En av huvudfrågorna är om ”kriget mot terrorn” utgör en icke-internationell väpnad konflikt, vilket är en grundförutsättning för den internationella humanitära rättens tillämplighet. Bedömningen för en väpnad konflikt baseras på två kriterier: våldsintensitet och organisation. Det kan kraftigt ifrågasättas om terroristgrupper når upp till organisationskravet. ”Kriget mot terrorn” är en vid benämning vilket försvårar möjligheten att peka ut en specifik aktör. Förutsatt att en väpnad konflikt föreligger måste targeted killings vidare följa de grundläggande principerna; militär nödvändighet, distinktionsprincipen samt proportionalitetsprincipen. Distinktionsprincipen medför särskilda problem då det är oklart om terrorister är civila eller stridande, vilket avgör om de får utgöra mål för targeted killings eller inte. Internationella rödakorskommittén har därför tagit fram begreppet kontinuerlig stridsfunktion vilket fungerar som ett slags mellanting. Om en väpnad konflikt inte föreligger är istället mänskliga rättigheter tillämpligt regelverk. Dödligt våld kan i dessa fall vara tillåtet men targeted killings, vars enda syfte är att döda, är däremot inte acceptabelt. Sammantaget visar mina resultat att targeted killings möjligtvis är tillåtet enligt den internationella humanitära rätten men att många komplexa bedömningar och frågor måste redas ut. Den nu gällande lagstiftningen utgår från en tidigare militär verklighet, varför dagens rättsläge är oklart.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)