Kan Flygvapnet luftförsvara Sverige? : en studie om Flygvapnets möjligheter att ingripa mot asymmetriska hot i fredstid

Detta är en Kandidat-uppsats från Försvarshögskolan/Försvarshögskolan

Sammanfattning:

Denna uppsats har sin utgångspunkt i de dramatiska händelserna i USA den 11 september 2001.Det amerikanska samhället och hela den västerländska världen togs på sängen av en terrorattack vars resultat och konsekvenser sällan har skådats. Den genomfördes på ett sätt som det ameri-kanska luftförsvaret inte var förberett på att möta. De västerländska försvarsmakterna är upp-byggda för att möta konventionella hot. Så är även det svenska luftförsvaret som baserar sin upp-byggnad på en hotbild från det kalla kriget. Med asymmetri som teoretiskt ramverk beskriver denna uppsats de nya hotbilder som storskalig terrorism utgör. Den baserar sig på de asymmet-riska kategorier som de amerikanska forskarna Steven Metz och Douglas Johnson presenterar. Uppsatsen undersöker, utifrån det scenario som utspelade sig i USA, det svenska flygvapnets agerande, perioden kring 11 september, och möjligheter att ingripa mot asymmetriska hot. Upp-satsens slutsats är att det svenska flygvapnet höjde beredskapen och löste sin tilldelade uppgift: att hävda den territoriella integriteten med IKFN som grund. Uppsatsen ger svar på att dessa insatsregler är utformade utifrån en hotbild baserad på en symmetrisk motståndare i ett konven-tionellt krig. Huvudslutsatsen är att de nu föreliggande insatsreglerna inte är tillräckliga för att möta de nya asymmetriska hotbilderna där storskalig terrorism är en metod.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)