Faktorer som påverkar amning : En systematisk litteraturöversikt

Detta är en Magister-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV)

Sammanfattning: Bakgrund: Världshälsoorganisationen rekommenderar helamning barnets första sex månader. Tidigare forskning har visat att kvinnor upphör med amning tidigare än sex månader och att det är associerat med smärta, fysiologiska komplikationer och brist på stöd under amningen. Syfte: Beskriva vad som underlättar respektive hindrar ammande mödrar att fortsätta amma. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes och artiklar från PubMed och Cinahl analyserades. Studien baserades på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) metodbok. Elva artiklar inkluderades och kodades med ett induktivt tillvägagångssätt i en tematisk syntes. Resultat: Studiens resultat presenterades i fyra kategorier. Resultatet omfattar beskrivande information kring kategorierna; 1) individanpassat och kontinuerligt stöd som visade att mödrar som fick individuellt och kontinuerligt stöd ammade i högre utsträckning än de som inte fick det, 2) utökad kunskap påvisades vara av största vikt för att förstå fördelar med amning och påverkade amningsfrekvens och duration, 3) närståendes inställning hade en stor påverkan på mödrarna och hade en korrelation med amningsduration, 4) fysiologiska komplikationer såsom såriga bröstvårtor, mastit eller upplevelsen av för lite mjölk var faktorer som påverkade amningen. Slutsats: Amning kunde upplevas komplicerad och ledde därför till tidigt upphörande. I resultatet framgick det att stöd i olika former hade en betydande roll för att mödrar skulle känna motivation till att fortsätta och upprätthålla amningen. Faktorer som kan främja amning bör ses som en hälsofrämjande insats eftersom tidigare forskning har visat att hälsa främjas hos både mödrar och barn vid amning vilket kan leda till ökad folkhälsa.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)