Ekonomistyrning på Lunds Universitetssjukhus

Sammanfattning: Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera utformning och verkan av ekonomistyrningen på Universitetssjukhuset i Lund. Metod: I uppsatsen har vi använt oss av en abduktiv forskningsansats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi genomfört en fallstudie av kvalitativ karaktär. Materialet i empirin har vi inhämtat från de åtta intervjuer vi har gjort på USiL med personal i olika hierarkiska nivåer. Intervjuerna har varit semistrukturerade. Sekundärkällorna vi har använt har mestadels varit böcker av kända forskare som t.ex. Anders Anell, Jan Lindvall och Lars Samuelson. Slutsatser: USiL arbetar idag med ett styrsystem som använder resultatansvar mellan ledningen och Region Skåne. De åtta divisionerna under ledningsnivå är organiserade som kostnadsansvarsenheter. Det primära styrverktyget är en fast rambudget som tas fram genom ett top-down budgetförfarande med bottom-up inslag. Utöver budgeten finns inget systematiskt använt verktyg som direkt kan knytas till ekonomisk påverkan. Inget monetärt belöningssystem används, och inte heller någon konsekvent social belöningsstruktur finns. Skälen till varför ekonomistyrningen är utformad som den är, är många och förståliga. Svårighet att mäta output, det icke linjära sambandet mellan kostnader och intäkter, samt risken för konsekvenserna om alltför starka nyckeltal införs är exempel på några av dem.