Stockholms livescenkultur : En etnologisk studie av vad Stockholms mindre och mellanstora livescener betyder för aktiva besökares meningsskapande

Sammanfattning: Denna uppsats studerar människors kopplingar till Stockholms mindre och mellanstora konsertlokaler, i syfte att undersöka vilka betydelser dessa lokaler har för aktiva besökares meningsskapande. Materialet består utav sex semistrukturerade intervjuer med två tjejer och fyra killar i åldrarna 21–37 som frekvent vistas i stadens konsertlokaler, samt en observation. Det teoretiska ramverket som använts för att analysera empirin innefattar Sara Ahmeds fenomenologiska teoretiseringar om orienteringar och linjer, i kombination med Pierre Bourdieus habitusbegrepp. Resultatet jag fick visade att individerna ser lokalerna som viktiga mötesplatser som möjliggör deras livsstil och ger dem ett sammanhang där de känner sig orienterade. Nedstängningarna av dessa resulterar i oro och desorientering.