Individuella skillnader i grovfoderintag hos mjölkkor : sambandet mellan grovfoderintag och djuregenskaper

Sammanfattning: Dagens mjölkkor utfodras med stora mängder kraftfoder för att åstadkomma en hög mjölkavkastning. Kornas matsmältningsapparat är uppbyggt för att kunna inta stora mängder grovfoder och i Sverige har vi goda förutsättningar för att producera vallfo-der av hög kvalité. Grovfoder är dessutom oftast billigare att producera jämfört med kraftfoder. Vi bör således utnyttja detta mer genom att öka andelen grovfoder i foder-staten utan att kompromissa på mjölkavkastningen. Grovfoderintaget mellan kor kan variera betydligt och således bör kor som har störst förmåga att konsumera mycket ensilage tilldelas en foderstat med en hög grovfoderandel. De djurfaktorer som på-verkar intaget är dock inte helt klarlagt. I denna studie utfördes ett försök med 24 mjölkkor i mittlaktion under 12 veckor. Syftet med studien var att studera skillnader i grovfoderintag hos mjölkkor och få en ökad kunskap om djuregenskapers inverkan på grovfoderintaget. Sambandet mellan djuregenskaper och grovfoderintag under-söktes i en linjär regressionsanalys. De djuregenskaper som togs med i studien var laktationsnummer, ras (SLB & SRB), kroppsvikt, hull samt mjölkavkastning och mjölksammansättning. Även sambandet mellan grovfoderintag och kornas foderef-fektivitet, fodersmältningsförmåga samt lönsamhet (mjölk minus foder) togs i beakt-ning. Korna utfodrades med en fast giva på 9,5 kg torrsubstans (ts) kraftfoder och hade fri tillgång till gräsensilage. Resultatet visade att grovfoderintaget varierade kraftigt mellan korna där kon med högst intag konsumerade 17,8 kg ts per dag och kon med lägst intag konsumerade 7,8 kg ts per dag. De djurfaktorer som hade ett signifikant samband med grovfoderintag i en enkel regressionsanalys var kroppsvikt, laktationsnummer och mjölkavkastning (kg mjölk). I en multipel regressionsanalys hade kombinationen kroppsvikt, mjölkavkastning och laktationsnummer högst R2-värde och förklarade 45,7% av variationen i grovfoderintag. Ras, hull och mjölksam-mansättning hade däremot inte något signifikant samband med grovfoderintaget. Det kunde även konstateras att kor med högre konsumtionsnivåer hade en lägre grovfo-dereffektivitet samt lägre smältbarhet på organisk substans (OS) och råprotein (rp). Det fanns inget linjärt samband mellan grovfoderintag och mjölk minus foder.