Påföljder och straffskalor : En jämförelse mellan ringa narkotikabrott och snatteri

Sammanfattning: Syftet med vårt fördjupningsarbete är att lära oss vilka olika påföljder till brott som används i Sverige och vad dessa påföljder innebär. Ofta får polisen vid ett förhör frågor om vilka påföljder som kan bli aktuella. Det är inte lätt att svara på den frågan då det är olika från fall till fall, men att kunna redogöra för de olika påföljderna och deras innebörd ser vi som en nödvändighet. Vi har även tagit upp och förklarat hur påföljdsbestämningar går till. Ett annat syfte med vårt fördjupningsarbete var att jämföra två brott med samma straffskala, för att se hur straffskalan används, om maxstraff utdöms någon gång och om man kan se några mönster. Brotten vi valt att jämföra är snatteri och ringa narkotikabrott eget bruk. Våra resultat bygger på domar utdömda av Umeå Tingsrätt, strafförelägganden beslutade av Åklagarkammaren i Umeå samt statistik från Brottsförebyggande rådet. De resultat vi har kommit fram till är att snatteri har en utarbetad praxismall som bygger på värdet på det tillgripna, och denna mall följs i de allra flesta fall. Gällande ringa narkotikabrott eget bruk finns ingen sådan mall, det har tidigare dömts ut samma antal dagsböter oberoende vilken drog som brukats. Från och med i år har det förändrats genom ett rättsfall i Högsta domstolen. Vi har kommit fram till att två brott med samma straffskala inte behöver vara likvärdiga. Straffskalorna utnyttjas inte till fullo enligt vår åsikt, och vi anser också att straffen på brotten vi har undersökt bör skärpas.