Statens rätt att döda - Om resonemanget kring dödsstraffet i svensk lagstiftning samt två brott ur ett likabehandlingsperspektiv

Sammanfattning: Dödsstraff är idag förbjudet i Sverige. Tanken på att samhället utnämner sig själv till härskare över liv och död är både fascinerande och motbjudande, men har varit ett faktum under flera hundra år. Syftet med uppsatsen är att undersöka den argumentation som föregick dels bibehållandet av dödsstraffsregleringen i Sverige, dels avskaffandet av densamma. Debatten kring dödsstraffet kom att präglas av en rad olika argument. Där fanns, naturligtvis, det religiösa perspektivet, men även resonemang kring samhällets uppnådda bildningsgrad, att grym lagstiftning tydde på ett grymt folk, livets okränkbarhet och samhällets nödvärnsrätt. Även dödsstraffets effektivitet diskuterades – en avrättad brottsling begår inga brott – respektive dess ineffektivitet – långvarigt lidande i form av livstids inspärrning var mer avskräckande än det kortvariga lidandet i form av en avrättning. Syftet är även att undersöka en möjlig orsak till att dödsstraffet som en form av straff var accepterad. En trovärdig anledning till att dödsstraffet accepterades av samhället är antagligen att det rättfärdigades av Bibeln som uttryckte talionsprincipen. Principen är en juridisk grundsats enligt vilken en brottsling ska tillfogas lika stor skada som den han själv har åstadkommit genom sitt brott. En mördare ska alltså, enligt principen, avrättas. Under 1600-talet blev delar av Bibeln, den mosaiska rätten, gällande rätt i Sverige vilket ytterligare förstärkte argumentet att dödsstraffet inte skulle ifrågasättas. Uppsatsen syftar dessutom till att undersöka om den juridiska regleringen av dödsstraffet ledde till någon skillnad i lagens behandling av män och kvinnor. Barnadråp var ett brott som mestadels kvinnor dömdes för, vilket till stor del berodde på gällande presumtionsregler kring brottet. Som utgångspunkt var kvinnan skyldig om hon inte kunde bevisa motsatsen. Lagstiftningen för militären, gällde under både krig och fred. Detta ledde till att manskap kunde dömas till dödsstraff även för enklare brott. Enbart män anställdes i militären, varför lagstiftningen enbart kom att gälla män.