Säkringsredovisning : Hur har de nya reglerna om säkringsredovisning i IAS 39 påverkat de fyra storbankerna?

Sammanfattning: Bakgrund: Stora förändringar har skett under de senaste årtiondena kännetecknas till följd av att både internationella handeln samt behovet av att hitta nya marknader för kapitalanskaffning ökat. Ökningen av användandet av finansiella instrument och ökade transaktioner över länders gränser har vållat problem, både för redovisningskonsulter i företag och för revisorer, som inte är möjliga att lösa med nationella redovisningsrekommendationer. Med utgångsläge i att marknaderna upplever stora förändringar är ett av de mest omdiskuterade ämnena på redovisningsområden behovet av gemensamma regler. Företag investerar över gränser och utvecklingen går mot en alltmer global och internationell marknad, vilket ställer nya krav på enhetliga internationella regler utformas så att samtliga nationer kan tillämpa dem i sin redovisning. Problem: I november 2004 godkände EG-kommissionen genom en förordning IAS 39 (reviderad i december 2003 och mars 2004). Enligt IAS 39 skall alla derivatinstrument redovisas i balansräkningen och värderas till verkligt värde (bokfört värde enligt tidigare regler), samt alla värdeförändringar, orealiserade vinster och förluster, ska som huvudregel redovisas i resultaträkningen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur de svenska storbankerna uppfyller IAS 39:s krav för att tillämpa säkringsredovisning (identifiering, dokumentation och effektivitetstester) samt om det finns några förändringar i användandet av säkringsredovisning mellan tidigare redovisningsregler och IFRS-regelverket. Metod: För att kunna besvara rapportens forskningsfrågor och därigenom uppnå syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Fyra intervjuer har genomförts med kunniga inom uppsatsens område på respektive bank. Materialet från intervjuerna har bearbetats och analyserats utifrån den teoretiska referensramen och sammanställts i uppsatsens empiri- och analysavsnitt. Slutsatser: De fyra storbankerna har varit väl förberedda inför implementeringen av IAS 39. De svenska storbankerna har uppfyllt IAS 39:s krav för att tillämpa säkringsredovisning vad det gäller identifiering, dokumentation och effektivitetstester men bankerna har använt egna metoder och beräkningar för att uppfylla dessa villkor. Säkringsredovisning har blivit komplicerad i och med övergången till IAS 39. Nordea och Svenska Handelsbanken har ej ändrat omfattningen av användandet av säkringsredovisning efter övergången till IAS 39. SEB har ändrat omfattningen men detta beror på affärsmässiga perspektiv. FSB har minskat sin säkringsredovisning betydligt men har börjat utnyttja Fair Value Option som IAS 39 ger som ett alternativ till säkringsredovisning.