Humor i ungdomsvård. En kvalitativ studie om humorns vardagliga användning, fördelar och fällor

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Har humor en specifik och relevant plats inom socialt behandlingsarbete? Detta är en fråga vi kommit att ställa oss utifrån att själva ha varit verksamma inom socialt arbete där vi båda upplevt olika sätt att använda humor, inte sällan som det sett ut, i kontaktskapande syfte till exempel. Men vi erfor också att humor diskuterades utifrån om det verkligen var lämpligt eller om det också kunde finnas problem med användning av humor. Syftet med studien är att undersöka vilka perspektiv på humor socialarbetare har inom ungdomsvård i västra Sverige, vad socialarbetare upplever vara positivt samt negativt med humor i relation till klienten. Studien innehåller följande frågeställningar: Hur ser socialarbetare på användandet av humor i sitt vardagliga arbete? Vad anser socialarbetare att humor har för eventuell potential och eventuella hinder i en relationskapandeprocess? Hur bedömer socialarbetare humoranvändning i kontakt med ungdomarna? I studien används kvalitativ metod med tematisk innehållsanalys av insamlad data. Datan samlades in via semistrukturerade intervjuer med åtta socialarbetare inom ungdomsvård. Vår studie visade att humor bör användas med fingertoppskänsla, med försiktighet och som verktyg i ungdomsvård. Studien har epistemologiskt, ett socialkonstruktivistiskt perspektiv då den interpersonella interaktionen är central.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)