Åtgärder och andra faktorer som minskar risken för CVK-relaterade komplikationer : En allmän litteraturstudie

Sammanfattning: Bakgrund: Användningen av central venkateter (CVK) underlättar och bidrar till den moderna sjukvården. I Sverige sätts årligen över 45,000 olika former av CVK. Däremot medför användningen av CVK risker för komplikationer såsom trombos och infektion. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans åtgärder samt andra faktorer för att förhindra komplikationer relaterat till central venkateter. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med elva resultatartiklar av kvantitativ metod som grund. Resultatartiklarna analyserades och sammanfattades till fyra huvudkategorier. Resultat: Kategorierna som togs fram var: sjuksköterskans kunskap, arbetsmiljöns påverkan, desinfektion i samband med CVK hantering och förebyggande åtgärder av trombos. Utbildning genom utbildningsprogram var en åtgärd som minskade CVKrelaterade blodomloppsinfektioner. Arbetsmiljön förbättrades genom minskad arbetsbelastning bland sjuksköterskor vilket i sin tur ökade följsamhet till riktlinjer. Användning av klorhexidin i samband med hanteringen av CVK var en åtgärd för att minska riskerna för komplikationer. Sjuksköterskan hade en betydande funktion vid risk och nytta överväganden. Konklusion: Åtgärder som kontinuerlig utbildning stärkte patientsäkerheten och komplikationer minimerades. En bättre arbetsmiljö där personal kunde arbeta utifrån ett säkert och strukturerat arbetssätt ökade möjligheten till följsamhet av riktlinjer.