Dialogisk läsning - Shared Readings möjligheter och begränsningar i klassrummet

Sammanfattning: Det föreliggande arbetets övergripande syfte är att klarlägga läspraktiken Shared Readings möjligheter och begränsningar som litteraturarbete i svenskämnet i gymnasieskolan. Shared Reading är en läspraktik som kombinerar högläsning och samtal om texten under läsningen. En utbildad läsledare ansvarar för att underlätta samtalet, men samtalets fokus ligger på deltagarnas personliga respons på texten. För att uppnå uppsatsens syfte undersöker vi skolans styrdokument och Shared Readings handbok med hjälp av två teoretiska modeller, för att klargöra huruvida det finns utrymme för Shared Reading i skolans verksamhet. Därefter observerar vi läspraktiken tillämpad i skolans verksamhet för att undersöka hur teori och praktik samspelar. Detta kompletteras med deltagarintervjuer. De teoretiska modellerna tar dels fasta på olika perspektiv som intas under litteraturläsning (läspositioner), dels på om formen av samtal inbjuder till dialogiskt lärande (samtalsform). Resultatet av undersökningen av skolans styrdokument och Shared Readings handbok är att det finns utrymme för Shared Reading på gymnasieskolan. Dock överensstämmer dessa styrande dokumentet inte helt, och läspraktiken svarar främst mot det litteraturarbete som efterfrågas i Svenska 1. Omsatt i praktiken visar det sig finnas vissa hinder för att framgångsrikt bedriva Shared Reading i ett skolsammanhang. Bland dessa begränsningar kan noteras att det frivilliga deltagandet som utgör ett fundament i läspraktiken, vilket visar sig svårt att återskapa i klassrummet. Det kan förklara det ofta låga deltagandet som var en del av vårt resultat. Samtidigt visar resultatet på många möjligheter att använda sig av Shared Reading. I synnerhet vill vi här lyfta läspraktikens bruk av samtalsmodellering och strävan att sätta den personliga läsupplevelsen i fokus. Vi föreslår att litteraturarbete i skolan kan inspireras av den verktygslåda som Shared Reading innebär.