Att stå upp för sin rätt– är det värt det? : En intervjustudie med elever som har dövhet eller hörselnedsättning om self-advocacy i övergången till gymnasiet.

Sammanfattning: Syftet med studien är att bidra med kunskap om under vilka omständigheter elever med dövhet eller hörselnedsättning (d/hns) utövar self-advocacy i övergången från högstadiet till gymnasiet. Self-advocacy innebär att individen står upp för sina behov och påverkar sin omgivning för att få likvärdiga förutsättningar till delaktighet. Detta är en kvalitativ intervjustudie med abduktiv ansats. Resultatet bygger på intervjuer med åtta gymnasieelever med dövhet eller hörselnedsättning som går tillsammans med hörande klasskamrater. Teorier om self-advocacy och identitet används i analysen och relation och interaktion mellan olika aktörer är centrala. Resultaten visar att eleven med d/hns i en skolövergång hamnar i flera situationer där hen kan förbättra tillgängligheten i klassrummet genom att utöva self-advocacy. Exempelvis kan eleven berätta om sin d/hns, påverka mikrofonanvändande och påverka lärarens undervisning. Studien visar också att elever ibland väljer att inte stå upp för sina behov för att undvika stigmatisering. I resultatet har en modell tagits fram som lyfter in eleven i sin kontext under övergångsprocessen och modellen kan användas för att förstå det komplexa samspelet mellan elev, lärare och klasskamrater under övergången. Slutsatsen är att det kan vara krävande för eleven att återkommande förväntas stå upp för sitt behov av tillgänglig kommunikation och att omgivningens bemötande skapar eller hindrar handlingsutrymmet för self-advocacy. Lärarens relationsskapande och förståelse för sin maktposition verkar vara de mest avgörande faktorerna för utvecklandet av handlingsutrymme för elevens self-advocacy.