Liv eller död i riksdagen? - en diskussion om det svenska dödsstraffets avskaffande, statsnyttan och medborgarens rättigheter

Sammanfattning: 1921 avskaffades dödsstraffet i Sverige och 1973 förbjöds det i regeringsformen. Vid en opinionsundersökning 1997 upptäcktes att det fanns ett ca 40%-igt stöd för dödsstraff. Senare mätningar har gett ungefär samma siffra. Det överraskande resultatet föranledde en riksdagsdebatt våren 1998. 1921 motiverades beslut av att några fördelar med straffet jämfört med andra former inte kunde styrkas. 1997 var riksdagens skäl att anse dödsstraffet felaktigt istället baserade på andra normativa ställningstaganden. Man anförde rätten till liv samt att dödsstraffet i sig självt var felaktigt och därför inte en statlig rättighet eller befogenhet. Uppsatsen jämför argumentationen i den gamla och den senare debatten, samt analyserar argumenten efter typ och giltighetsprövar dem. Uppsatsens målsättning är även att diskutera om en förändring av argumenten kan tyda på en förändrad syn på relationen stat, medborgare och människa i relationen till dessas rättigheter gentemot varandra. Dödsstraffet valdes därför att det ställer relationen på sin spets.