En ren rätt - Ett arbete om renskötselrätten och dess grunder utifrån Girjasdomen

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Denna framställning utgör en rättslig analys av Gällivare tingrätts dom angående Girjas sameby. Denna dom är i skrivande stund inte slutligt avgjord utan har överklagats till hovrätten. Tingsrätten slöt sig till att rennäringslagen stred mot egendomsskyddet i regeringsformen och lämnade denna lag utan avseende. Domstolen dömde till samebyns fördel i målet med stöd av rättsinstitutet urminnes hävd. Bestämmelserna som närmast berörs av att rennäringslagen inte användes i fallet är förbudet för en sameby att bedriva annan ekonomisk verksamhet än renskötsel och upplåtelseförbudet som stadgas i rennäringslagen. Det är möjligt att se en utveckling där rennäringslagen betydelse minskar. Rennäringslagen är redan nu föråldrad och ledning i renskötselrätten söks i praxis. Domen öppnar för flera processer för att driva samiska rättighetskrav. Det finns dock en möjlighet att dessa processer inte kan åstadkomma en mer rättssäker situation för området rent generellt. Om staten undertecknade ILO:s konvention nr 169, Indigenous and Tribal Peoples Convention skulle den passivitet staten visar i att modernisera regleringen för renskötselrätten möjligtvis kunna undanröjas. En analys av samernas rättighetsgrunder visar att den svenska regleringen av renskötselrätten stöds på svensk lag och svenska rättskällor. Visst inflytande kan dock skönjas från internationell rätt, dels genom äganderättens skydd i Europakonventionen och från urbefolkningsrätten i stort. Girjasdomen förändrar inte bilden av dessa rättighetsgrunder i ett svenskt perspektiv. Girjasdomen och regleringen kring renskötselrätten visar även på det problem som kan uppstå när urbefolkningar rättigheter endast skyddas i nationell lag. Dessa problem beskrivs av Brian Slattery i hans teori som kallas för The Sui Generis Approach. Teorin bygger delvis på att viktiga delar kan gå förlorade när rättigheter regleras i ett annat rättssystem än det rättssystem som rättigheterna uppkom i.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)