Arkitektoniska konsekvenser av en utveckling mot industriellt träbyggande inom bostadsarkitekturen

Sammanfattning: De ekonomiska, logistiska och realpolitiska ramar som byggandet utgår ifrån är inte alltid en utgångspunkt i våra projekt som arkitekter. Istället möter de dessa ramar på vägen mot förverkligande, och tvingas omformas, ibland utan arkitektens medverkan, för att passera igenom. Tydligast märks kanske detta i bostadsbyggandet, en sektor där arkitekturen gränsar till ett politikområde med ideologiska skiljelinjer, ekonomiska frågor som rör både ränteläge och produktionsförutsättningar samt individens behov av en bostad för trygghet och självförverkligande. Bostadsbristen i våra storstadsområden är tidens största uppgift inom vårt fält som arkitekter. Den anbefaller oss att skifta vårt fokus från projektspecifika, experimentella designkoncept, för att istället söka nya, pragmatiska lösningar och engagera oss i hela processkedjan. Vi måste öka vår förståelse för ekonomi och projektledning och söka större ansvar och ägandeskap över fler steg i processen för att vår helhetssyn som arkitekter ska komma till sin fulla rätt. En möjlig lösning på bostadsbristen som framförs i debatten är industriellt träbyggande.För att möta behovet av bostäder och undvika höga byggkostnader ska industriella metoder öka effektiviteten i byggproduktionen, samtidigt som användningen av trä som råvara ska begränsa byggsektorns klimatpåverkan och bidra med arbetstillfällen i skogsrika glesbygdskommuner. I examensarbetet undersöks möjliga konsekvenser av industriellt träbyggande genom att tillämpa byggsystem baserade på volymelement med trästomme i en designdriven undersökning, syftande till att förstå industriellt byggande ur ett arkitektoniskt perspektiv.