Examensarbetet inom lärarutbildningen : Yrkesorientering på vetenskaplig grund?

Sammanfattning: Examensarbetet inom lärarutbildningen har sedan införandet utstått kritik i diverse granskningar och studier gällande dess allmänt bristande kvalitet och låga forskningsanknytning. Lärarutbildningen har reviderats två gånger under 2000-talet men problematiken kvarstår. Lärarstudenter producerar kvalitetsmässigt sämre examensarbeten jämfört med övriga akademiska utbildningar och forskningsbaseringen är, sett till hela utbildningen, svag. Även yrkesverksamma lärare uppvisar en svårighet att kunna beskriva hur deras undervisning grundar sig i forskning. Syfte Denna studie ämnar söka svar på hur det kommer sig att lärarstudenter brister i sin forskningsanknytning under sina examensarbeten och hur denna brist eventuellt påverkar deras framtida praktik. Då statliga granskningar pekar på svagheter gällande referenser till vetenskapligt granskade artiklar i examensarbetena syftar studien även till att förmedla vad som kännetecknar lärarutbildares tankar kring vad som kan räknas som vetenskaplig grund och hur det eventuellt kan bli problematiskt med dessa krav i en yrkesutbildning. Utifrån den insamlade empirin kopplat till tidigare forskning syftar studien slutgiltigt till att ge förslag på åtgärder för att stärka den vetenskapliga grunden i lärarutbildningen. Metod Metoden för insamlandet av empirin utgörs av fokuserade intervjuer med ett strategiskt urval. Två lärarutbildare, två lärarstudenter som arbetar med sina examensarbeten samt två yrkesverksamma lärare intervjuas utifrån studiens syfte. Empirin analyseras utifrån en beskrivande och förklarande metodik som ämnar både beskriva hur något fungerar men även att söka orsakssamband. Slutligen genomförs en granskning av 21 examensarbeten inom ämnena matematik och svenska gällande dess referenser till tidigare forskning. Resultat Resultatet uppvisar en komplex bild av problematiken där lärarstudenter inte anser sig besitta tillräckligt med kunskap gällande att tolka forskning samt hur de överlag kan beskrivas som ointresserade av forskning. Samtidigt uppvisar de båda lärarutbildarna relativt olika åsikter och tankebanor om vad som bör prägla en yrkesutbildning på vetenskaplig grund. De båda yrkesverksamma lärarna beskriver i sin tur hur examensarbetet, och lärarutbildningen överlag, inte bidragit med vetenskaplighet i någon högre grad.