"Jag har kommit underfund med vad era 'kemikalieaffärer' var för något" : En komparativ studie av läsbarheten i översättningen av två klassiska romaner

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att jämföra och analysera skillnaderna i läsbarhet mellan olika översättningar av två skönlitterära verk med utgåvor från ungefärligt 1930-tal samt ungefärligt 2010-tal. Ett delsyfte med studien är att undersöka hur tillförlitliga läsbarhetsfaktorer är och i vilken mån de motsäger sig varandra. Materialet som används i studien är En man utan skrupler (Fitzgerald 1928), Den store Gatsby (Fitzgerald 2010), Farväl till vapnen (Hemingway 1932) och Farväl till vapnen (Hemingway 2014). För att besvara syftet har en kombination av kvantitativ analysmetod och kvalitativ analysmetod använts. I den kvantitativa analysen användes välkända läsbarhetsfaktorer: LIX-värde, långa ord, långa meningar, fundamentslängd, ordens abstraktionsgrad och centrala ord. I den kvalitativa analysen tillämpades Hellspongs analysmodell. Resultatet visar att läsbarhetsfaktorerna inte pekar åt ett enhetligt resultat utan är relativt splittrade. Enligt LIX-värde, långa ord och långa meningar har de nya översättningarna sämre läsbarhet, men enligt ordens abstraktionsgrad, centrala ord och Hellspongs analysmodell har de äldre översättningar sämre läsbarhet. De olika läsbarhetsfaktorerna motsäger sig ofta i analysen vilket bidrar till en viss skepsis mot användandet av faktorerna, och slutsatsen blir att man inte bör använda dessa helt okritiskt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)