Styvföräldrars delaktighet i familjebehandling sett ur tre perspektiv-styvförälderns, förälderns och behandlarens

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka styvförälderns delaktighet i familjebehandling utifrån tre perspektiv; styvförälderns, förälderns och behandlarens. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer ställdes frågor till tre styvföräldrar och två föräldrar vilka genomgått familjebehandling inom kommunens socialtjänst respektive i två olika BUP-verksamheter. Tre behandlare från olika behandlingssammanhang intervjuades utifrån sina erfarenheter av styvföräldrar i familjebehandling. Resultaten visade att alla de intervjuade styvföräldrarna och föräldrarna beskrev sin familj som en helhet. Ingen av dem identifierade sig som en styvfamilj, samtidigt som utmaningar specifika för styvfamiljer framhölls. Styvförälderns deltagande i familjebehandling förklarades som självklar för både föräldrarna och styvföräldrarna utifrån vikten av ett delat behandlingssammanhang. Resultaten indikerade att styvfamiljens upplevda familjebild var av betydelse för deltagande i familjebehandling. Ur styvförälderns perspektiv framhölls behandlarens bemötande som viktigt. Familjebehandlingen kunde upplevas som stärkande av relationen styvförälder - styvbarn. Föräldern såg styvförälderns delaktighet som en möjlighet till annat perspektiv. Behandlarna utgick alla från en öppen inställning gällande styvförälderns deltagande. Ingen av dem utgick från specifika styvfamiljskunskaper. Verksamhetsorganisationens förutsättningar såsom traditionella värderingar, minskad tid, individinriktning samt verksamhetens grundperspektiv uppgavs som avgörande faktorer för deltagandet. Det fanns en skillnad i beskrivningen mellan socialtjänst- och BUP-verksamheter. Behandlarna upplevde en brist på kunskap hos både styvfamiljer och behandlare gällande styvfamiljens specifika förutsättningar.