"Det finns inga lyckliga slut inom svensk rap idag..."

Sammanfattning: Rapmusik har varit kontroversiell ända sedan musikgenren tog fart. Teman som våld, droger och aggression har varit teman som gestaltats i genren sedan långt tillbaka. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera hur kriminalitet framställs i svensk rapmusik och hur svenska rappare förhåller sig till kriminalitetens närvaro i musiken. Studien har även analyserat hur svenska rappare använder sig av musik för att visa och upprätthålla sin sociala identitet. Genom en tematisk analys har låttexter och förinspelade intervjuer analyserats för att undersöka vilka mönster som förekommer i musiken samt hur rappare yttrar sig om de kontroversiella diskussionerna kring sin musik. Fokus har legat på teman som kriminalitet, droger, våld och självbeskrivning. Utifrån dessa teman har underteman formulerats och sedan även analyserats. Teorier som tillämpats är Stanley Cohens teori om moralpanik, Howard Beckers teori om stämplingsteorin, Robert K. Mertons teori om självuppfyllande profetia, Travis Hirschis teori om sociala band och slutligen sociala identitetsteorin som utvecklades av Henri Tajfel och John Turner. Resultaten studien kom fram till är att kriminalitet otvivelaktigt förekommer och diskuteras i svensk rap. Rapparna målar upp en verklighetsbild av hur kriminalitet och gängkultur kan se ut i svenska förorter. Grafiska beskrivningar av våld, droger och andra kriminella handlingar präglar den svenska rapmusiken. Däremot distanserar svenska rapparna sig från handlingarna de skriver om och menar att lyriken bör ses som konst och inget annat.