”Har man en dålig dag får man ändå försöka ’gaska upp sig’” : Känsloarbete och kön inom bibliotekariens yrkesroll

Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om bibliotekarien upplever känsloregler i sin yrkesroll, vilket känsloarbete som i så fall utförs, hur det påverkar jaget, samt om yrkesrollen kräver något iscensättande av kön och hur det i så fall påverkar eventuellt känsloarbete i mötet med låntagare. Hochschilds teori om känsloarbete används tillsammans med teorier om performance-diskurser och olika modeller för biblioteksarbete. Materialet bestod av fyra kvalitativa intervjuer med bibliotekarier, baserade på dagböcker skrivna av tre av dem. Min studie visar att känsloarbete ingår i bibliotekarierollen. Att vara social och trevlig upplevs av mina informanter som de främsta känsloreglerna i yrkesrollen. Jag ser tre performancediskurser samexistera: yrket som en roll, yrkesrollen som uttryck för något inre och att man blir det man gör. Informanterna har inga formella riktlinjer utan känsloreglerna förhandlas istället fram dels kollegor emellan, dels gentemot låntagarna och professionella normer. Dessa förhandlingar sker utifrån såväl en marknadsmodell som bibliotekets offentliga och sociala roll. Marknadsmodellen kan leda till att låntagaren kan kräva mer, såväl social stimulans som att flörtande från kvinnliga bibliotekarier ska ingå i servicen. Det sistnämnda är dock inget som biblioteket kräver, det enda iscensättande av kön som erbjuds inom servicerollen är viss homosocialitet. Det är främst känsloarbete av typen som Hochschild tror att kvinnor fått med sig som krävs av samtliga bibliotekarier, såsom relationshantering och att se andras behov. Bibliotekarierna praktiserar såväl ytligt som djupt agerande. Det som upplevs negativt är främst känsloarbetet att behöva trycka undan känslor eller åsikter och ett misslyckande ses som en personlig brist. Ett ökat ytligt agerande verkar komma med yrkeserfarenheten för att skydda sig. Bibliotekarierna säger sig vara noga med gränsen mellan yrkesroll och privat jag, samtidigt kan de bli svåra att hålla isär. Lojalitet till biblioteket och ett stort intresse för arbetsuppgifterna bäddar för sammansmältning genom performativa handlingar.