GIS som landskapsarkitektens redskap

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från SLU/Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: En landskapsarkitekt har mycket på sitt fat. Stora landskap och små. Urbana och rurala. Komplicerade landskap där många funktioner behöver få plats. Lokala frågor och internationella. Landskapsarkitektens arena förändras ständigt. Globala problem förändrar förutsättningarna och ställer nya krav. Information om landskapet blir alltmer en färskvara och ökar i omfattning. Hur möter landskapsarkitekten dagens problem och morgondagens? Hur hanterar man den ökande informationsmängden och den ständigt föränderliga arenan? En möjlig hjälp att tillstå är ett verktyg som funnits omkring oss i ungefär 30 år och som nu existerar i en mängd sammanhang runt omkring människor till vardags, men som på något vis verkar ha blivit förbisett av just landskapsarkitekturyrket. Verktyget går under namnet Geografiska Informationssystem och förkortas GIS. Det är ett verktyg som borde vara en självklar del av landskapsarkitektens verktygslåda. Det övergripande syftet med denna uppsats är att ta reda på användbarheten av GIS i förhållande till landskapsarkitektens profession med fokus på planeringsarbete. Mål med arbetet är att undersöka i vilket sammanhang landskapsarkitekter lär sig GIS, att ta reda på vilken roll GIS har i landskapsarkitektens yrkesroll idag, hur programmet används och i vilka situationer samt att visa på exempel när GIS fungerar som ett gott verktyg och när det har sina begränsningar. Direkta frågeställningar är ”I vilket sammanhang lär sig landskapsarkitekter GIS och kan undervisningen förbättras?”, ”Hur kan GIS bistå landskapsarkitektens arbete?”, ”I vilka arbetsmoment används GIS av landskapsarkitekter idag?” samt ”I vilka planeringssituationer är GIS ett bra verktyg?”. För att uppnå detta genomfördes en enkätundersökning och exempel hämtades från verkliga planeringssituationer. Litteraturstudier ligger till grund för diskussionerna kring landskapsarkitektens arbete och GIS. De vanligaste sätten för en landskapsarkitekt att studera GIS på är som en del av sin utbildning inom det egna universitetet eller genom sin arbetsplats. Universitetsutbildningen kan utvecklas genom att hålla en större helhetssyn på utbildningen och sammanlänka och återanvända olika kursmoment, genom att sänka tempot i kurserna samt genom en satsning på att utbilda fler lärare i GIS för att bidra till att fler kan handleda elever i GIS i sina egna kurser. I övrigt verkar mängden GIS i landskapsarkitektutbildningen i dagsläget matcha behoven ute i yrkeslivet. GIS kan bistå i landskapsarkitektens arbete genom att samla den information en landskapsarkitekt behöver på ett och samma ställe, möjliggöra ett helhetsgrepp på landskapet och därmed vara behjälpligt i arbetet med den europeiska landskapskonventionen, underlätta kommunikation och samarbete med andra yrkesgrupper inom planeringssektorn samt underlätta och stärka analysen av landskapet. Idag används GIS av landskapsarkitekter i en mängd olika arbetsmoment såsom att ta reda på information om en plats, utföra analyser, framställa kartor och som underlag. GIS är ett bra verktyg i många olika planeringssituationer på flera olika skalnivåer. Det som förenar dessa projekt är just att de är planeringsprojekt. Man har i detta arbete inte kunnat hitta ett specifikt projekt där GIS varit ett väldigt dåligt verktyg. Man kan därför påstå att GIS är ett bra verktyg i alla planeringssituationer. Denna studie har tagit upp potentialen hos GIS för landskapsarkitektens arbete. Förhoppningen är att studien ska leda till en ännu bättre utbildning, en ökad förståelse för hur GIS kan bistå landskapsarkitektens arbete, en ökad användning av GIS hos landskapsarkitekter och i förlängningen en underlättad implementering av den europeiska landskapskonventionen, verktyg att ta ett helhetsgrepp på landskapet och verktyg att arbeta med mångfunktionella landskap.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)