Pensionsredovisningen dilemma : -aktuariella vinster/förluster-

Sammanfattning: Problembakgrund: Pensioner är en stor utgift för företagen och redovisningen av pensionerna är invecklad. Under 2005 fick företag som följer IFRS/IAS standarder en möjlighet att redovisa aktuariella vinster/förluster på ett nytt sätt än tidigare. Då företagen tidigare kunde välja mellan att redovisa direkt mot resultaträkningen eller genom att tillämpa korridorregeln kom nu även möjligheten att redovisa direkt mot det egna kapitalet. Det har nu gått en tid sedan det nya redovisningssättet introducerades och vi intresserades av att veta: Hur redovisar de stora börsnoterade företagen i Sverige sina aktuariella vinster/förluster. Dessutom blev vi intresserade av att veta vad som kännetecknar företag som redovisar enligt de olika redovisningsmetoderna. Syfte: Eftersom tre år har gått sedan införandet av den nya redovisningsprincipen infördes anser vi det intressant att undersöka hur de börsnoterade företagen i Sverige redovisar sina aktuariella vinster/förluster. Vi vill också studera om det finns ett samband mellan redovis-ningsmetod och specifika variabler. Teori: Vårt teoriavsnitt består i en beskrivning av vad standarden om ersättningar till anställda (IAS 19) säger. Vi redogör också för de väsentliga delarna av de kvalitativa egenskaperna som styr redovisningen, men också en kort beskrivning om hur det svenska pensionssystemet är uppbyggt. Vi redogör också för vilka redovisningsmetoder företagen kan välja mellan när det gäller redovisning av de aktuariella vinster/förluster som uppstår och vilka problem som kan uppkomma. Metod: Vi kommer att göra en kvantitativ undersökning genom att studera årsredovisningarna på Large Cap-listan. Datainformationen bearbetas sedan i SPSS som hjälper oss att hitta samband som sedan analyseras. Analys och slutsats: Det vanligaste redovisningssättet är att redovisa de aktuariella vinsterna/förlusterna med hjälp av korridormetoden, mellan de andra metoderna var det jämnt. Regressionsanalysen visade på ett samband att företag med högre omsättning och/eller låg skuldsättningsgrad generellt redovisar mot eget kapital. Resterande variabler gav inga signifikanta värden. I övrigt visade det sig att diskonteringsräntan och förvaltningstillgångsräntans medelvärden inte skiljde sig så mycket mellan redovisningsmetoderna.