Växttekniska problem i bostadsområden : en fallstudie om åtgärder och kostnader

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: Mängden grönytor ute i kommunerna som saknar fungerande lösningar och orsakar problem är omfattande. Genom att uppmärksamma problemen och förklara hur förbättringar kan nås eftersträvar jag en bredare kunskap inom ämnet. I följande studie behandlas växttekniska problemytor i bostadsområdet Villan i Ängelholm. Arbetet undersöker anledningen till att ursprungslösningen inte fungerar och vad man kan göra för att förbättra situationen på platserna. En utgångspunkt i arbetet har varit att förenkla skötseln och på så sätt försöka nå besparingar inom skötseln samtidigt som ytorna blir vackrare. Arbetet har utgått från en okulär inventering av fem utvalda platser. Platserna valdes ut i samarbete med entreprenören Väla Mark och Trädgård AB. Ytorna har växttekniska brister och underhålls idag genom förhöjda skötselinsatser för att hållas i ett acceptabelt skick. Grönytorna har valts med avsikt att de ska kunna fungera som typexempel på platser som liknar dessa inom det specifika bostadsområdet. Som introduktion till arbetet har en litteraturstudie gjorts. Litteraturstudien har därefter varit en grund för de utformade åtgärdsförslagen samt de utförda kostnadsberäkningarna. Av inventeringen kunde slutsatsen dras att de växttekniska bristerna var så pass omfattande att den rimligaste lösningen låg i att byta ut växtmaterialet. Ytorna levde inte upp till de grundkrav som ställdes av boende eller skötselpersonal i fråga om utseende och funktion. Istället togs växtförslag fram som grundade sig i att göra planteringarna tåliga och skötselextensiva. Med konkreta åtgärdsförslag gjordes en kostnadsberäkning som redovisar före och efter nyanläggning. Resultatet var en årlig besparing av skötselkostnaderna. Det visade sig att investeringen blev en besparing först efter 37 år till följd av de minskade skötselkostnaderna. Det innebär att planteringens livslängd behöver vara minst 37 år för att åtgärdsförslagen ska kunna motiveras ur en besparingssynpunkt. Då en specifik livslängd för planteringar inte gått att hitta i litteraturen så har diskussioner med entreprenören istället fått vägleda i frågan. Entreprenören uppskattade en planterings livslängd till minst 25 år, men 30-35 år vid goda förhållanden. Därför är det på gränsen att besparingen motiveras enbart ut kostnadssynpunkten. Genom att väga in saker som är svåra att mäta i form av nöjda boende och nöjd skötselpersonal bör en investering rimligtvis vara berättigad. Det är även värt att notera är att man någon gång kommer att behöva förnya de befintliga planteringarna då de har funnits i många år (uppskattningsvis 20-30 år). Något som kan sänka livslängden på en nyanlagd plantering kan vara oväntade problem i form av att växterna drabbas av sjukdomar eller att anläggningspersonalen utfört ett felaktigt arbete. Även efter det att noggranna utredningar gjorts kan det alltid finnas viktiga detaljer som brustit i något skede.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)