En god syo-kultur?

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö högskola/Lärarutbildningen (LUT)

Sammanfattning: Problematiken i denna studie ligger i att studie- och yrkesvägledningen inte har engagerat alla yrkeskategorier på skolan (Allmänna råden och kommentarer 2009). Det är även konstaterat i läroplanen att studie- och yrkesvägledningen är ett ansvar för hela skolan (Henrysson 1994; Lovén 2000). Syftet med denna studie är således att undersöka samverkan på den specifika skolan. Vi vill tittare närmre på vad studie- och yrkesvägledarna, lärarna och rektorerna bidrar med för att skolan ska ha en god samverkan. De frågor vi vill besvara är; hur talar studiens respondenter om samverkan kring syo- kulturen på berörd skola samt hur uppfattar studie- och yrkesvägledarna, so - lärarna och rektorerna själva sina insatser i syo- kulturen på skolan. Den valda fallorganisationen undersöker vi utifrån en kvalitativ metod med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultaten knyter vi till den tidigare forskningen och organisationsteorin. Genom vår undersökning kan vi konstatera att syo- kulturen på den specifika skolan kan bli bättre, det vill säga att syo- kulturen inte var så god som vi trodde från början. Resultatet kring studiens första frågeställning visar alltså att samarbetet inom syo- kulturen kan bli bättre då lärarna är mer engagerade i studie- och yrkesvägledningsverksamheten. Ur resultatet i studiens andra frågeställning har vi fått en uppfattning om hur respondenterna uppfattar sina egna insatser inom syo -kulturen. Då vi bl.a. kan se att alla respondenter har tydliga roller inom studie- och yrkesvägledningsverksamheten. På så sätt vet man vilka insatser man ska bidra med i verksamheten som kan bidra med en god syo- kultur. Intressant ur resultatet är att lärarna säger emot sig själva i sina egna insatser inom syo- kulturen. Då de säger att de tar in studie - och yrkesvägledning i sin undervisning men sedan säger att studie- och yrkesvägledaren är den enda personen som ska sköta studie - och yrkesvägledningen. Resultatet kring studiens andra frågeställning visar alltså att lärarnas insatser kring studie- och yrkesvägledningsverksamheten behöver tydliggöras.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)