Möten i det offentliga rummet – om utformningen av offentliga rum och dess betydelse för social interaktion

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Landscape Architecture (until 121231)

Sammanfattning: Målet med denna uppsats är att utifrån Jan Gehls begreppsvärld diskutera relationen mellan rummets utformning och social interaktion. Platser där olika människor kan mötas och dela upplevelser i den offentliga miljön är viktiga för att underbygga ett tolerant, väl integrerat samhälle. Men hur skapar man dessa väl fungerande mötesplatser? Kan man planera för sociala möten i staden och vilken roll spelar den fysiska utformningen för att människor ska mötas? Jan Gehl har i över 50 år forskat kring hur man skapar attraktiva utomhusmiljöer som bidrar till en levande stad. Hans konsultfirma i Köpenhamn, Gehl Architects, är anlitade av städer i de flesta världsdelar och vad gäller utvecklandet av socialt hållbara städer kan Gehl närmast betraktas som ett fenomen. Målet med uppsatsen är att diskutera relationen mellan gestaltningen av uterum i staden och den sociala interaktionen i uterummet utifrån Jan Gehls teorier. För att få en vidare förståelse för Gehls begreppsvärld tar uppsatsen också upp andra teorier som kan härledas från denna. Metoden för uppsatsen är en kvalitativ studie främst baserad på litteraturstudier. Uppsatsen består också av en intervju med Birgitte Bundesen Svarre, medarbetar på Gehl Architects. Intervjun är ett komplement och en kommentar till den teori som går att finna i litteraturen. Jan Gehl menar att den viktigaste skalan att utgå ifrån när man planerar städer är den mänskliga. En planerare bör först och främst fokusera på livet mellan husen, sedan rummet och sist byggnaderna. Gehl menar att det är på detta sätt man skapar socialt hållbara städer. Hans principer om den socialt hållbara staden utgår bland annat från teorier om hur människor interagerar samt vilka typer av sociala kontakter människor inleder med varandra i den offentliga miljön. Gehl har en evolutionistisk approach och betonar vikten av att förstå människokroppen och sinnenas möjligheter och begränsningar för att kunna utveckla och dimensionera människovänliga stadsrum. Gehl menar att kvaliteten på utomhusmiljön påverkar den sociala interaktionen. Förbättrar man kvaliteten ger man också goda förutsättningar för att människor ska vilja vistas i den offentliga miljön, vilket i sin tur också ökar möjligheten till social interaktion. Gehls resonemang bygger på att utifrån teorier om hur människan fungerar, både fysiskt och socialt, utforma stadens offentliga miljöer på ett sätt som stödjer social interaktion.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)