Får jag vara Magnus Uggla? : en undersökning av elevers nyttjande av skolgården

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka elevers nyttjande av skolgården samt vad som påverkar elevernas val av rastaktivitet. Genom en jämförande studie vill vi öka förståelsen för sambandet mellan skolgårdens fysiska utformning och elevernas sysselsättning under rasten. Frågeställningarna lyder: Vad gör eleverna på skolgården under rasten? Vilken betydelse har skolgårdens utformning avseende elevernas sysselsättning under rasten? Har elevernas kön någon betydelse för deras sysselsättning under rasten? Metod I studien användes strukturerade observationer, fältanteckningar och intervjuer. Undersökningen genomfördes på två F-9-skolor med skilda skolgårdstyper. Observationerna har utgått från den beprövade metoden “System for Observing Play and Leisure Activity in Youth (SOPLAY)”(McKenzie 2006). I samband med de strukturerade observationerna har även fältanteckningar gjorts då vi iakttagit sådant som vi upplever kan ha påverkat resultatet från observationerna. På varje skolgård har dessutom en kvalitativ intervju genomförts med en anställd på skolan. Resultat Resultatet visar att elever på skolgårdarna i störst utsträckning sysselsatte sig med aktiviteten socialisering (31 procent). Skolgårdens utformning har betydelse för vilken aktivitet eleverna väljer att sysselsätta sig med. På skolgården utan skog, skolgård A, var socialisering en vanligare aktivitet än på skolgården med skog, skolgård B. På Skolgård B var dock lek med fasta redskap vanligare än på skolgård A. En tydlig signifikant skillnad i aktiviteter hos de olika könen fann vi i aktiviteten sport där totalt 21 procent av alla pojkar sysselsatte sig med denna aktivitet under rasterna jämfört med totalt 3 procent av alla flickor. Slutsats Studien har genom en tillämpning av Hirdmans genusteori och det sociokulturella perspektivet bidragit till en ökad förståelse för skolgårdens utformning och könets betydelse för elevers sysselsättning under raster. Om elevers sysselsättning under raster påverkas av deras könstillhörighet och skolgårdens utformning bör det ligga i skolans intresse att granska skolgården och lärares arbete på denna arena.