Identifiering av produktionsstörningar med DMAIC-metodiken:
en fallstudie vid
Autoliv Sverige AB

Sammanfattning: Detta examensarbete utfördes vid Autoliv Sverige AB under hösten 2007.
Autoliv är världsledande inom bilsäkerhetsprodukter och har både
utvecklingsavdelningar och fabriker runt om i världen. Autolivs fabrik i
Vårgårda utvecklar och tillverkar airbagar av olika slag. Syftet med detta
projekt var att identifiera och ta fram förslag på åtgärder för att minska
antalet störningar vid en produktionsline för airbagar av typen inflatable
curtains eller krockgardiner. Projektet utfördes enligt DMAIC-metoden där
DMAIC står för fem olika faser i projektet. Faserna är Define, Measure,
Analyse, Improve och Control. De sistnämda två faserna innefattades inte i
detta projekt. I varje fas användes beprövade vetenskapliga metoder inom
främst kvalitetsområdet för att ge svar på författarens frågor. Projektets
fokus låg på en maskin som viker ihop airbagen till en rulle och
packeteras med ett plastfodral. Vid linen producerades tre olika modeller
och två olika vikmaskiner används.

I Define-fasen identifierades genom datainsamling vilka typer av fel som
orsakade störningar på linen samt hur ofta dessa förekom. Define-fasen
visade att vikmaskinen vid line IC-A hade 50% fler fel än den vid IC-B samt
att en av airbagmodellerna stod för ca 70% av alla störningar i båda
vikmaskinerna. Utifrån detta beslutades att fokus på resterande faser
skulle ligga på vikmaskinen vid line IC-A och den modell som orsakade mest
störningar.

För att få en bättre bild över alla vanligt förekommande störningar så
skapades ett släktskapsdiagram av ett tvärfunktionellt team med insikt i
produktionen. Utifrån detta utförde författaren observationer och intervjuer
för att få svar på varför och hur dessa störningar uppkommer och vad
grundorsaken till dess uppkomst var.

Vidare analyserades olika tänkbara orsaker till störningar för att kunna
säkerställa om dessa var faktiska störningar eller ej. Innan analysen
genomfördes så utfördes mätsystemanalyser för att säkerställa att
variationen i mätsystemet var kontrollerad. Analysfasen gav svar på vilka
tänkta orsaker som faktiskt är störningar samt avfärdade andra.

I Improve-fasen togs förslag på åtgärder som minimerar störningarna fram.
Förslagen innefattade omkonstruktion av omsvepet, några mindre
omkonstrueringar av vikmaskinen, rekommendation att bagleverantören vidare
analyserar varför deras bagar ibland får en sträv yta, tydligare
arbetsinstruktioner för linepersonalen, standarder för hur vikbordets band
skall underhållas och ställas in samt att öka av vikmaskinens hastighet.
Flera åtgärder krävs för att minimera störningarna vid linen och författaren
rekommenderar att dessa förslag implementeras.