Diskrepans mellan självskattad och objektivt mätt stillasittande beteende och fysisk aktivitet i en svensk population: SCAPIS studien

Detta är en Master-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att i) undersöka validiteten i befolkningens skattning av stillasittande (SED) respektive måttlig till kraftig fysisk aktivitet (MVPA) samt ii) beskriva eventuella skillnader mellan de som under-, över- respektive korrekt skattar sitt beteende. Följande frågeställningar utformades: 1) Förekommer diskrepans mellan deltagarnas subjektiva skattning av SED och MVPA jämfört med objektivt mätt fysisk aktivitet med accelerometer? 2) Skiljer sig de deltagare som under-, över- respektive korrekt skattar sitt beteende avseende kön, socioekonomisk status, BMI, konditionsvärde respektive självskattad hälsa? Metod: Studien använder data från the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS) pilotstudie där deltagarna besvarade ett frågeformulär samt bar en accelerometer i sju på varandra följande dagar (N = 652). I denna studie har fyra frågor använts ur SCAPIS deltagarenkät för att mäta deltagarnas subjektiva nivå av fysiska aktivitet. Diskrepans av SED respektive MVPA räknades fram som subjektivt skattad tid (enkätfrågorna) minus accelerometerns registrerade tid. Data beskrivs deskriptivt där populationen har kategoriserats i kvintiler utefter medianskillnaden mellan subjektivt skattad och objektivt mätt tid. Resultat: Medianvärdet för diskrepans av SED och MVPA var -180,2 min/dag (under-) respektive 18,6 min/dag (överskattning). Avseende diskrepans av SED föreligger signifikanta skillnader mellan kvintilerna för diskrepans av SED (p = 0,000), accelerometermätt tid i SED (p = 0,000) samt totalt antal registrerade minuter (p = 0,000). Inga signifikanta skillnader ses för kön (p = 0,744), socioekonomisk status (p = 0,986), BMI (p = 0,806), konditionsvärde (p = 0,727) eller självskattad hälsa (p = 0,385). Avseende diskrepans av MVPA föreligger signifikanta skillnader för diskrepans av MVPA (p = 0,000), accelerometer-mätt tid i både SED (p = 0,000) och MVPA (p = 0,000), antal registrerade minuter totalt (p = 0,001), socioekonomisk status (p = 0,001) samt självskattad hälsa (p = 0,009). Slutsats: Resultaten visar att det är en stor diskrepans mellan hur svenska medelålders män och kvinnor skattar SED respektive MVPA om man jämför med objektivt accelerometermätt tid. Det verkar dock inte finnas en viss kategori människor som under- eller överskattar SED mer än andra avseende de undersökta variablerna. Beträffande diskrepans av MVPA ses dock en tendens till ökad diskrepans för de som bor i socioekonomiska högstatusområden samt att de med god självskattad hälsa överskattar mer. Studiens resultat tyder även på att mer registreringstid med accelerometern medför ökad diskrepans av SED respektive MVPA. Mer forskning kring hur olika registreringstider påverkar utfallen är därför önskvärt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)