Digitalisering av lågspänningsentreprenader i produktionsskedet

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg

Sammanfattning: Titel: Digitalisering av lågspänningsentreprenader i produktionsskedet Författare: Gustav Bergström, Jesper Magnusson Handledare: Radhlinah Aulin, Avdelningen för Byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola Björn Dahlström, Eitech Electro AB Sead Behlic, Assemblin El AB Examinator: Anne Landin, Avdelningen för Byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola Problemställning: • Hur kan elinstallatören arbeta med BIM och digitalisering i produktionsskedet? • Hur fungerar digitalisering i praktiken mellan installatör och projektör? • Vilka krav måste elentreprenader ställa på modellen för att effektivisera digitalisering av projekt? Syfte: Syftet med denna rapport är att undersöka vilka krav på information som krävs i samband med att implementera BIM i produktionsskedet inom elentreprenader, samt att beskriva implementeringen av BIM i produktionsskedet för densamma. Metod: En deduktiv ansats i form av en litteraturstudie ligger till grund för den empiriska insamlingen av data. Denna studie genomförs med en kvalitativ metod där intervjuer av sju personer på projektet European Spallation Source, ESS, i Lund som ligger till grund för resultatet. Respondenterna är från Skanska Sverige AB, Skanska UK och Assemblin Installation AB. En kravanalys för främjande av digitalisering 4 Slutsats: För att projektet ska vara komplett digitaliserat måste mycket av den allokerade projekttiden läggas i börjar av projektet, vid projektstart, programskede och projektering. Detta leder sedan till en naturlig fortsättning till ett digitalt arbete i produktionstiden. Elinstallatören kan även använda många olika datorprogram för att digitalisera sitt arbete, både i en totalentreprenad men även i en utförandeentreprenad. Om det har tagits fram en objektbaserad 3D-modell i förarbetet kan program som Revit eller Solibri Model Checker användas för att undersöka och visualisera modellen för att få en snabb överblick över vad som ska produceras och även för att identifiera problem eller kollisioner innan de uppstår i verkligheten. Övergången från projekteringsskedet till produktionsskedet sker idag med hjälp av 2D- ritningar samt en 3D-modell. 3Dmodellen är en biprodukt och inte en stämplad bygghandling. Detta medför att BIM inte har implementerats i full potential. Mängdning görs förhand på 2D-ritningen istället för att mängda av från 3D-modellen. Detta för att modellen inte är komplett projekterad. För att få ett mer effektivt arbete måste en komplett objektbaserad 3D-modell levereras av projektören. För att komplettera modellen måste den ritas i program som stödjer alla eltekniska funktioner användas. AutoCAD med MagiCAD är att föredra i dagsläget. Detta då Revit inte är anpassat för den svenska marknaden i dagsläget. Minst en gång i veckan ska installatören och projektören sitta ner och gå igenom ev. ändringar eller annat som på något sätt påverkar modellen och sedan implementera det i modellen. Modellen måste även vara stämplad som bygghandling. Viktigt är att samtliga discipliner arbetar i BIM modellen för att visualisera den färdiga produkten och även för att upptäcka krockar mellan de olika disciplinerna. Elentreprenaden ska ta fram en BIM manual som sedan ska projektanpassas när ett nytt projekt startas upp. BIM manualen ska innehålla en kravspecifikation på hur entreprenören vill att projektören ska konstruera elanläggningen. Kraven måste anpassas efter projektets behov. Denna manualen ska sedan uppdateras kontinuerligt när det sker ändrings-, tilläggs- eller avgående arbete.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)