Vägen till ett nytt påföljdssystem – Dubbelbestraffningsförbudet i Europakonventionen och svensk sanktionering av överträdelser på skatteområdet

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att utreda den betydande rättsutveckling som har skett avseende det svenska skatteområdets påföljdssystem på senaste tiden. Dels redogörs för hur den nuvarande lagstiftningen är utformad och hur den föreslås vara utformad i framtiden, dels undersöks vilken betydelse Europadomstolens avgörande i Zolotukhin mot Ryssland den 10 februari 2009 har haft för denna rättsutveckling. I Sverige gäller Europakonventionen som lag och enligt konventionens artikel 4 i tilläggsprotokoll 7 råder ett dubbelbestraffningsförbud. Bestämmelsen ska garantera enskilda rättigheten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott. Sedan skattetilläggsmöjligheten infördes år 1972 har enskilda kunnat påföras skattetillägg och åtalas för skattebrott för en och samma oriktiga uppgift. Det har under många år diskuterats om denna möjlighet strider mot dubbelbestraffningsförbudet och länge ansågs det inte sannolikt att lagstiftningen bröt mot artikel 4. Den 10 februari 2009 kom emellertid Europadomstolens avgörande som förändrade tolkningen och tillämpningen av regeln. Efter det ifrågasattes om inte det svenska skattepåföljdssystemet vid en prövning skulle anses strida mot dubbelbestraffningsförbudet men därefter angav både Regeringsrätten och Högsta domstolen att det inte kunde anses vara oförenligt med bestämmelsen. Först den 11 juni 2013 kom Högsta domstolens avgörande som innebar ett underkännande av det svenska sanktioneringsförfarandet på grund av att det stred mot Europakonventionens förbud mot att straffas två gånger. Den 7 maj 2015 överlämnades en lagrådsremiss med förslag om ett nytt förfarande, i vilket en spärreglering föreslås införas i kombination med ett samlat förfarande i allmän domstol för de fall då både skattetilläggsbeslut och skattebrottsåtal kan vara aktuella. I skrivande stund har ännu inte remissvaren presenterats, men troligtvis kommer nya regler att träda i kraft den 1 januari 2016.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)