Följder av extrem prematuritet : En jämförelse mellan sexåringar födda extremt prematurt och en matchad kontrollgrupp avseende utfall på Brown ADD Scales

Detta är en Master-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för psykologi

Författare: Frida Bjurmar; Elina Sundholm; [2013]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Barn som föds extremt prematurt (i gestationsvecka 22-27) löper ökad risk för bland annat neurologiska, beteendemässiga samt kognitiva svårigheter. Huvudsyftet med studien var att undersöka indikation på ADHD-problematik hos sexåriga barn födda extremt prematurt (n=40) i jämförelse med en matchad kontrollgrupp födda efter fullgången graviditet (n=40). För att uppnå syftet jämfördes utfallet på Brown ADD Scales. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader mellan grupperna på testets samtliga åtta kluster där barnen födda extremt prematurt uppvisar större problematik än kontrollgruppen. De extremt prematurt födda barnen som grupp överstiger inte det gränsvärde som indikerar behov av vidare utredning kring ADHD. Dock visade utfallet vid uppdelning av de prematurt födda barnen att de som fötts i de lägsta gestationsåldrarna (vecka 22-25) hamnade strax över gränsvärdet. Inga signifikanta skillnader fanns mellan barnen födda extremt prematurt och kontrollgruppen gällande kön. Vidare fanns inga signifikanta skillnader inom gruppen födda extremt prematurt med avseende på mammans utbildningsnivå. Trots att barnen födda extremt prematurt uppvisar större problematik kring exekutiva funktioner och högre grad av ADHD-tendenser uppnår de som grupp inte kliniska svårigheter. Individuella bedömningar av barnens behov av stöd och uppföljning bör utföras då extremt prematur födsel bör betraktas som en riskfaktor, bland annat för den ADHD-problematik denna studie berör.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)