En självklarhet eller en omotiverad kostnad? : En studie om små och medelstora företags efterfrågan på strategisk rådgivning

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Institutionen för samhällsvetenskaper; Södertörns högskola/Institutionen för samhällsvetenskaper

Sammanfattning:

Tidigare studier har kunnat visa på att internredovisning kan vara lönsamt inte bara för större företag utan även för SMEs (små och medelstora företag) (López & Hiebl, 2015). En studie av Svanström (2008) har dock visat på ett bristande intresse från SMEs sida när det gäller efterfrågan på internredovisning i form av strategisk rådgivning. Svanström (2008) och Marriott & Marriott (2000) presenterar ett antal variabler som kan ligga bakom detta, variablerna är: företagsledarens utbildning, företagets ålder, kostnaden, rädslan att utelämna sig till en extern part och omedvetenhet att det är möjligt att efterfråga detta från företagets redovisningskonsult. Ingen av studierna har dock ämnat undersöka varje variabel för sig för att till viss del utveckla förståelsen angående om, hur och varför variablerna påverkar efterfrågan. Detta har därför varit en del av denna studies syfte och studien har valt svenska åkeriföretag som population. Studiens syfte har även varit att leta efter andra outforskade variabler, undersöka hur rådgivningen ser ut idag och ta reda på vilka förändringar företagen vill se för att kunna tänka sig att efterfråga strategisk rådgivning. Allt detta för att besvara problemformuleringen vad som påverkar SMEs efterfrågan på strategisk rådgivning. Forskningsmetoden som använts har både varit kvantitativ och kvalitativ. Valet att använda båda gjordes för att kunna besvara vad som påverkar flertalet företags efterfrågan på strategisk rådgivning, men även för att förstå varför och orsakerna bakom svaren. Data har samlats in genom en enkätstudie som besvarats av 62 stycken åkeriföretag samt genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer.Resultatet studien kom fram till var bland annat, efter att ha testat tidigare studiers variabler, att det inte fanns något samband mellan utbildningsnivå på företagsledaren och efterfrågan på strategisk rådgivning. Det kunde inte heller bekräftas att efterfrågan hindrats av en rädsla att utelämna sig till en extern part eller av kostnaden. Genom att undersöka bakomliggande orsaker till svaren kom författarna fram till att kostnaden inte var huvudproblemet mot efterfrågan, istället var det osäkerheten när det gällde vad man kunde förväntas få ut av rådgivningen. Det var även ett hinder att företagen inte visste att de kunde efterfråga rådgivningen från sin redovisningskonsult. En ny variabel som identifierades var vikten av en relation mellan parterna där rådgivningsutbytet skulle ske, om det inte fanns en existerande relation och ett förtroende riskerade det att bli ett hinder mot efterfrågan på strategisk rådgivning. När det gällde vad företagen som hade efterfrågat strategisk rådgivning ansåg om den blev svaret att den var väl utformad. Förändringar som företagen ville se för att kunna tänka sig att efterfråga strategisk rådgivning var en tydligare bild av vad rådgivningen skulle bidra med för nytta.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)