Konstruktionen av specialpedagogers arbetsuppgifter i grundskolan – en kvalitativ studie ur fyra specialpedagogers perspektiv The construction of special educators worktasks in primary school – a qualitative study out of four special educators perspective

Sammanfattning: SammanfattningProblemområdeDenna studies problemområde handlar om disonansen mellan specialpedagogers teori och praktik samt hur detta hänger ihop med hur specialpedagogers arbetsuppgifter konstrueras i grundskolan. Den tidigare forskningen pekar bl.a. på att en stor andel specialpedagoger arbetar med arbetssätt och arbetsuppgifter som inte överensstämmer med deras specialpedagogexamen/SFS 2007:638. Tidigare forskning visar att specialpedagogers undervisning till största delen är organiserad som specialundervisning. Med andra ord arbetar specialpedagogerna inte helt utifrån intentionerna i examensordning för specialpedagogexamen/SFS 2007:638. Den tidigare forskningen visar också på svårigheter i att konkretisera specialpedagogers yrkesroll och arbetsuppgifter knutna till den. Detta sker i en samtid då marknaden efterfrågar ämnesdidaktiska kunskaper som inte motsvarar tillgången på den.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka specialpedagogers uppfattningar om hur deras arbetsuppgifter i grundskolan konstrueras.FrågeställningarDenna studies huvudfrågeställning är: Vilka uppfattningar har specialpedagoger i grundskolan om hur deras arbetsuppgifter konstrueras?Huvudfrågeställningen behandlas genom två kompletterande frågeställningar: Vilka uppfattningar har specialpedagoger i grundskolan om vem som konstruerar deras arbetsuppgifter? Vilka uppfattningar har specialpedagoger i grundskolan om vad som konstruerar deras arbetsuppgifter?Detta är viktigt att undersöka för att bättre förstå dissonansen mellan specialpedagogers praktik och specialpedagogers teori. Risken med denna dissonans är att barn- och elever i behov av särskilt stöd blir föremål för specialpedagoger som antar arbetsuppgifter som ligger utanförderas specialpedagogiska kompetensområde på bekostnad av arbetsuppgifter som ligger inom kompetensområdet.Teoretisk utgångspunktStudien tar teoretisk utgångspunkt i systemteorin. I det systemteoretiska perspektivet hänger allt ihop och påverkar och påverkas i en ömsesidig växelverkan (Gjems, 1997). Systemteorin avser beskriva skeenden mellan individer i en grupp, mellan olika grupper i en organisation eller mellan olika organisationer (Svedberg, 2000). För att vidga sin förståelse av situationen utifrån ett systemteoretiskt perspektiv ska man utforska skillnader, tydliggöra samband och konsekvenser mellan olika människors perspektiv på dilemmat i det sociala system som de samverkar i (Gjems, 1997). Som jag förstår det kan man inte utifrån ett systemteoretiskt perspektiv säga var något startar och slutar men att det har en växelvis påverkan råder det inga tvivel om. Jag tilltalas även av att systemteorin sätter individen i beslutandeposition på så sätt att människor kan påverka sina liv med de val de gör. Eftersom man inte kan ändra på historien, är det lämpligare att börja i nuet och se möjligheterna framåt om man vill förändra något enligt systemteoretikerna (Svedberg, 2000).MetodUtifrån denna studies kvalitativa ansats, att göra intervjuer med fyra specialpedagoger, har jag inspirerats av och till att använda en fenomenografisk ansats. Fenomenografin intresserar sig för att identifiera och beskriva variationer av hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor, andra ordningens perspektiv, och inte hur något egentligen är, första ordningens perspektiv (Stukat, 2005). I detta examensarbete handlar fenomenet om hur specialpedagogerna uppfattar hur deras arbetsuppgifter i grundskolan konstrueras.Resultat/Analys/DiskussionDenna studies resultat och tidigare forskning talar för att det finns ett dominant kompensatoriskt perspektiv inom specialpedagogiken och inom specialpedagogens sociala system, samt svårigheter i att förstå specialpedagogens yrkesroll. Med enkel matematik råder det samtidigt en brist på förebilder och representanter för andra specialpedagogiska perspektiv än det kompensatoriska. Detta får konsekvenser för konstruktionen av specialpedagogens arbetsuppgifter. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv vidmakthåller specialpedagogen själv och alla som ingår i specialpedagogens sociala system det kompensatoriska perspektivets dominans i en växelvis påverkan p.g.a. den rådande diskursen. På detta sätt konstruerasspecialpedagogers arbetsuppgifter. Problemet med detta är att det kan bidra till att barn- och elever i behov av särskilt stöd är föremål för specialpedagoger som antar arbetsuppgifter som ligger utanför deras specialpedagogiska kompetensområde på bekostnad av arbetsuppgifter som ligger inom detsamma.KunskapsbidragFörhoppningen med detta examensarbete är att komplettera tidigare forskning inom problemområdet och forskningsfrågan. I jämförelse med tidigare forskning framkommer det ett iögonfallande delresultat från studien. Studien visar på avsaknad på lokal formell styrning av den specialpedagogiska verksamheten från skolledning. Denna avsaknad på styrning uppfattas av specialpedagogerna som att skolledningen har stort förtroende för dem eller att skolledningen är otydliga i sina förväntningar eftersom de inte förstår specialpedagogrollen. Avsaknaden på formell styrning av den lokala specialpedagogiska verksamheten överlåts där med i någon mening till specialpedagogerna eller någon annan inom specialpedagogernas sociala system. Detta blir en del i konstruktionen av specialpedagogers arbetsuppgifter.Nyckelordarbetsuppgifter, yrkesroll, konstruktion, systemteori