Fuktsäkerhet och energieffektivitet av IsoTimber

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Avdelningen för Byggnadsfysik; Lunds universitet/Avdelningen för Installations- och klimatiseringslära; Lunds universitet/Institutionen för bygg- och miljöteknologi; Lunds universitet/Institutionen för byggvetenskaper

Sammanfattning: Bygg- och fastighetssektorn står för stora utsläpp av växthusgaser från byggnadsmaterial- och energianvändning. Byggbranschen står idag för ca en femtedel av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Ett område med stor potential är byggnadsmaterial där IsoTimber är ett av företagen som driver utvecklingen framåt. IsoTimber är en relativt ny aktör inom byggsektorn som tillverkar prefabricerade väggar i trä. Syftet med detta examensarbete var att undersöka och jämföra fuktsäkerheten och energieffektivitet för samma typhus, ett byggt med IsoTimber och ett uppreglat med traditionella metoder. Det görs genom att svara på frågorna: Hur fuktsäkert är ett hus byggt med IsoTimber jämfört med ett traditionellt trähus? Hur energieffektivt är ett hus byggt med IsoTimber jämfört med ett traditionellt trähus? Hur stor är skillnaden i koldioxidekvivalenter mellan ett hus byggt med IsoTimber och ett traditionellt trähus? Arbetet genomfördes i två olika metoder, en del utgjordes av faktainsamling och den andra en fallstudie med energiberäkningar i VIP Energy. Beräkningar från VIP Energy jämfördes sedan med ett referensfall av uppreglade träväggar för att få fram ett resultat. Resultatet av studien visar att i samtliga scenarion var primärenergitalet, Um (U- medelvärde) och väggens U-värde högre än det för basfallet. Avgiven energi var i scenario 1 – samma väggtjocklek, 2a – samma Atemp och 3 – uppfylla BBR krav högre än referensfallet, medan det för scenario 2b – samma yttermått på plattan var lägre. Ur fuktsynpunkt är den främsta fördelen med IsoTimber att huset snabbt blir vädertätt. Och de största riskerna är transport och lagring på arbetsplatsen. Sammanfattningsvis visade rapporten att IsoTimber under produktskedet för de studerade fallen genererar mer koldioxidekvivalenter än basfallet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)