Konflikter – en naturlig del i förskolan

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö högskola/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Att börja i dagens förskola innebär att individen tar sitt första kliv in i utbildningssystemet och därmed också går in i det system som ska lära barn att fostras in i och leva med de normer som samhället vilar på. Förskolan ska utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev 16) men enligt Fjellström (2004) är det styrande innehållet i läroplanen dock relativt öppet, då det ses som ett strävansmål. Detta leder till att läroplanen lämnar ett tolkningsutrymme för varje förskola, arbetslag och enskild lärare att hantera. Det har lett till att det finns en slags spänning mellan hur personalen inom verksamheten ser på konflikter, hur de hanteras och vad det anses finnas för potential i konflikten i sig. I förskolan kan konflikter ses utifrån två olika perspektiv, ett destruktivt där du vill undvika konflikten och ett konstruktivt där du bemöter konflikten. Utifrån den sistnämnda perspektiv är konflikter tecken på att demokratiprocesser är levande och genom konflikter kan barn organisera sina sociala värden och utveckla demokratiska färdigheter.Studiens syfte är att genom samtalsintervjuer undersöka hur personal inom förskolan tänker, resonerar och använder konflikter som ett demokratiskt lärotillfälle. Vi tar hjälp av Mouffes teoretiska idé om konflikter som en förutsättning för demokrati och analyserar det empiriska materialet utifrån hennes begrepp demokratisk pluralism, agonism och antagonism.I resultatet framkommer att konflikter i förskolan är något naturligt som uppstår i möten mellan individer. Två olika sätt att se på konflikter blir synligt. Det ena perspektivet är att det är något bekymmersamt, att det är något som ska lösas och undvikas. Det andra perspektivet var mer ett synsätt på möjligheten för lärande och utveckling. Reflektion och diskussion i arbetslaget verkar vara en tidsbrist på förskolan, vilket i sin tur har lett till att de inte har någon gemensam strategi för konflikthantering. Utifrån vad informanterna berättar kan vi förstå att de ser konflikter som ett demokratiskt lärotillfälle, samt att de tänker utifrån en pluralistisk demokrati, men väl i verksamheten blir det inte alltid ett agonistiskt bemötande. I och med det fria tolkningsutrymmet finns risk för att det blir ett antagonistiskt bemötande av konflikter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)