Belöningssystem och oönskat beteende inom detaljhandeln - En beskrivning om kopplingen mellan belöningssystem och personliga angelägenheter inom detaljhandeln.

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Detaljhandeln är en bransch som präglas av förändringar. Tidigare studiervisar att brist på kompetens och utbildning hos sina medarbetare har blivit allt vanligare. Studiertyder även på att det är utmanande för företagen att hitta kompetenta medarbetare som även besitterrätt attityder och värderingar. Det här kan vara en bidragande faktor till att medarbetare uppvisar ettoönskat beteende i form av personliga angelägenheter under arbetstid. Därav påpekar tidigareförfattare att företag kan använda olika styrformer för att styra medarbetarnas beteenden i rättriktning, där belöningssystem är ett sådant.Problemformuleringar:Hur uppfattas ett belöningssystem inom detaljhandeln?- Hur ser användningen av personliga angelägenheter ut och hur hanteras detta inomdetaljhandeln?- Finns det någon koppling mellan användningen av ett belöningssystem och personligaangelägenheter inom detaljhandeln?Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva om det fanns en koppling mellan användningen av ettbelöningssystem och oönskat beteende inom detaljhandeln. Avsikten var att skapa förståelse överhur och när ett oönskat beteende i form av personliga angelägenheter bedrivs av medarbetarna, samtom beteendet kan få ökade respektive minskade effekter genom användningen av ettbelöningssystem. Som en del av detta ämnade uppsatsen att beskriva hur ett belöningssystemuppfattas inom detaljhandeln samt att skapa förståelse över hur butikschefer kan hantera detoönskade beteendet med hjälp av styrsystem.Avgränsningar: Uppsatsen har enbart berört detaljhandeln som bransch, vilket betyder attrespondenterna består av butikschefer och medarbetare från denna bransch. Belöningar kommer attbehandlas som något extra utöver den ordinarie lönen för utförda arbetsprestationer. Endaststyrsystemen av Merchant och Van der Stede (2012) samt belöningssystem kommer att beaktas.Slutligen kommer enbart personliga angelägenheter som ett oönskat beteende uppmärksammas.Metod: Denna uppsats har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod genom utförda anonymasemistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre stycken butikschefer samt tre styckenmedarbetare inom detaljhandeln och är i olika åldersspann, av olika kön samt olika lång erfarenhet.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av forskning gällande styr-ochbelöningssystem. Tillhörande kapitel gällande tidigare forskning kring personliga angelägenheterunder arbetstid avslutar den teoretiska referensramen.Resultat och slutsatser: Uppsatsens resultat tyder på att 50% av respondenterna uppfattarbelöningssystemet som tillfredsställande och motiverande, där butikscheferna föredrar ettgruppbaserat belöningssystem medan medarbetarna i sin tur föredrar ett individsbaserat.Belöningssystemet uppfattas istället som bidragande till högre försäljning, teamkänsla bättrearbetsprestationer. Vidare menar medarbetarna att deras personliga angelägenheter endast tas i brukunder befogad rasttid och att butikscheferna i sin tur hanterar detta främst genom handlingsstyrning.Slutligen har ingen direkt koppling hittats mellan ett belöningssystem och personligaangelägenheter.Förslag till vidare studier: Då tidigare studier nämner att det inte finns tillräcklig med forskningkring ämnet gällande personliga angelägenheter under arbetstid, finns det därför intresse av attfortsätta studera ämnet. Det hade därför varit intressant att studera vad chefer gör under arbetstid,eller att studera ämnet i en annan miljö och bransch.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)