Det är inte bara gulligt utan här finns ett behov : En kvalitativ studie om professionellas uppfattningar och bemötande av de sexuella behoven hos klienter med funktionsnedsättningar inom LSS-verksamheter

Sammanfattning: Personer med funktionsnedsättningar har historiskt mött motstånd gällande rätten att utöva sin sexualitet. Detta är något som har följt med samhället i tiden, likaså motsättningar samt kritik finns än idag. Samtidigt är diskursen kring sexualitet och funktionsnedsättning ett underforskat ämne än idag, specifikt i kontexten Sverige. Det finns internationella regler gällande rättigheterna hos personer med funktionsnedsättningar i form av en FN-konvention. Det saknas dock fortfarande nationella riktlinjer gällande att bemöta och tillgodose de sexuella behoven hos personer med funktionsnedsättningar i socialt arbete. Det saknas även en akademisk förberedelse avseende ämnet funktionsnedsättning och sexualitet för blivande professionella yrkesutövare. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur professionella inom LSS-verksamheter skildrar sina uppfattningar om de sexuella behoven hos klienter med funktionsnedsättningar. Vidare syftar studien till att beskriva och analysera hur professionella inom LSS-verksamheter bemöter de sexuella behoven hos klienter med funktionsnedsättningar. För att studiens syfte skulle besvaras användes en kvalitativ metod. Empirin i studien insamlades genom halvstrukturerade intervjuer med sju professionella inom LSS-verksamheter. De professionella tillhörde yrkeskategorierna LSS-handläggare och enhetschefer för LSS-boenden. Det empiriska materialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra teman: ”Samhällets syn”, ”Ett professionellt förhållningssätt och resonemang”, ”Mycket resurser men ändå inte” och ”Måste ha det i ryggsäcken för att kunna bemöta behoven”. Studien har socialkonstruktionism som en övergripande teoribildning för att förstå det empiriska materialet. Vidare analyserades materialet med hjälp av symbolisk interaktionism, begreppet stigma samt typifieringsscheman som hänger ihop med vår övergripande teoribildning. I resultatet påvisas att de professionella hade ett öppet synsätt till sexualiteten hos personer med funktionsnedsättningar och såg det som en naturlig del av livet. Flera professionella arbetade för att frågan skulle lyftas ytterligare och ville bekämpa stereotyper. De professionella beskrev dock en samhällssyn som baseras på invalidering, rädsla och fördomar i relation till personer med funktionsnedsättningar. De professionella skildrade en bild av samhällsnormer i relation till sexualitet hos personer med funktionsnedsättningar. De beskrev att dessa personers sexualitet bör normaliseras i samhället. Beroende på vilken yrkestitel de professionella hade varierade deras resurser till att kunna tillgodose de sexuella behoven. Vissa professionella beskrev begränsningar i resurserna i form av lagstiftning, professionsetik och brist på riktlinjer. De professionella som hade tidigare erfarenheter och kunskaper om funktionsnedsättning och sexualitet hade bättre möjligheter att bemöta klienternas sexuella behov. Alla professionella uttryckte att de saknade kunskaper gällande sexualitet hos personer med funktionsnedsättningar i sina respektive utbildningar, något som hade kunnat hjälpt dem att bättre förstå samt professionellt bemöta och hantera klienternas sexualitet. Det skulle även återspeglas positivt på interaktionen med klienterna och deras behov.