Det barnrika landskapets värde : ett pedagogperspektiv på verksamhet i förskolans utemiljö

Sammanfattning: Barn idag blir ofta placerade i fysiska miljöer som vuxna utformat. Förskolan är ett exempel på en sådan plats och idag spenderar barn större delen av sin vardag på förskolan. Förskolans främsta mål är att vara en plats för utveckling med lek som främsta verktyg, med stöd från pedagoger. Samtidigt är en god fysisk miljö och de element som finns i den, både inomhus och utomhus, en av förutsättningarna för att skapa en trygg och lärorik förskoleverksamhet. Samtidigt har det inom ett forskningssammanhang idag blivit allt vanligare att undersöka hur en sådan miljö påverkar barn och deras utveckling. Syftet med studien är att undersöka vad förskolepedagoger anser att är väsentliga kvaliteter vid förskolegårdar och hur de uppfattar den fysiska planeringen och dess prioriteringar i relation till hälsofrämjande miljöer för barn. Förskolorna arbetar utifrån arbetsplaner och policydokument gällandes barns utveckling, lek och lärande och deras perspektiv problematiseras i hur dessa aspekter kan stödjas i den fysiska miljön, samtidigt som de fysiska planerarna måste följa bygglagar och förordningar. Den fysiska planeringen utgår från ett säkerhetsperspektiv vilket anses självklart samtidigt som det uppfattas utarma miljöns lekvärden, med exempel på överdrivet användande av säkerhetsunderlag. Lekredskap ses som en stomme för gårdarna men nuvarande planeringskultur uppfattas inte prioritera naturliga miljöer med löst material som är särskilt viktiga för både utforskande, variation och utmaningar. En rumslig utformning med en balans av konstgjorda lekredskap och naturliga element beskrivs som en viktig del för det sociala samspelet så att barnen har möjlighet att skapa egna rum. Dialogen mellan pedagoger och fysiska planerare problematiseras genom att pedagogerna inte alltid upplever att de får gehör för sina idéer och önskemål, vilket tros bero på tidsbrist, resurser och förståelse. Studiens slutsatser bidrar med exempel och idéer för hur framtida planeringsprocesser kan ta hjälp av både pedagogers perspektiv, riktlinjer och forskning angående barns behov.