Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att möta personer som blivit utsatta för våld i nära relationer

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Sammanfattning: Våld i nära relationer är ett stort problem för samhället och individen. Majoriteten av de som blir utsatta är kvinnor, men det drabbar även män och barn. Studiens syfte var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att möta patienter som blivit utsatta för våld i nära relationer. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor som arbetar i ambulanssjukvården i Göteborg deltog i studien. Analysen av materialet resulterade i tre teman: Förutsättningar inför mötet med den våldsutsatta patienten, Möta den våldsutsatta patienten och Upplevelser som är svåra att släppa. Resultatet av studien visar att ambulanssjuksköterskor upplever ilska, frustration och maktlöshet i mötet med patienter som blivit utsatta för våld i nära relationer. Särskilt starka blir dessa känslor när barn är inblandade. Ett fungerande samarbete med sin ambulanskollega och känslan av en tillfredsställande arbetsinsats hade positiv inverkan på informanterna. Det framkommer också att regelverket kring vem som ansvarar för patienten är för otydligt och att det ibland är svårt att få patienter till rätt vårdinstans. Vidare framkom det i resultatet att informanterna upplever att det inte finns några riktlinjer gällande handhavandet av patienter som utsatts för våld i nära relationer i ambulanssjukvården och orosanmälan som skall göras när barn misstänks fara illa är alldeles för krångliga att göra. Informanterna känner ett behov av tydligare riktlinjer och mer utbildning kring våld i nära relationer.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)