Psykiska besvär och BMI – om eventuella samband hos ungdomar på gymnasiet

Sammanfattning: Syftet med detta projekt är att söka samband mellan psykisk besvär och BMI, Body Mass Index hos ungdomar. Till underlag har legat en hälsoenkät som varje elev på två gymnasieskolor besvarat vid skolstart samt information om deras vikt och längd. Sammanlagt har 846 elever fullständig information. Om eleven i hälsoenkäten uppgett att de har ett eller flera av symptomen av psykiska besvär, här definierat som återkommande huvudvärk, återkommande magbesvär, återkommande oro eller ängslan, återkommande sömnsvårigheter, nedstämdhet, mindervärdeskänslor, ätstörningar, brist på energi eller svaghetskänslor, koncentrationssvårigheter eller hopplöshetskänslor, har de klassificerats som elever med psykiska besvär. Resultatet visar att psykiska besvär klassificerats hos 73 % av eleverna. Det största antalet elever med psykisk besvär ligger inom gränsvärdena för normalvikt, cirka två tredjedelar. Generellt mår pojkar sämre än flickor då åtta av tio pojkar i alla viktkategorier anger psykiska besvär. De psykiska besvären hos pojkar på teoretiska program ligger över 80 %. Relativt mår flickorna på praktiska program bäst, där de psykiska besvären har en betydligt lägre andel, runt 35 %. Det psykiska välbefinnandet är mer beroende av BMI hos flickor än hos pojkar. Den använda metoden och begreppsdefinitionen av psykiska besvär förmår inte helt besvara frågeställningen då ungefär 7 av 10 elever klassificerats som psykisk ohälsosamma. Denna höga andel gör det svårt att dra några generaliserbara samband till vikt i förhållande till längd relaterat till psykiska besvär respektive psykisk hälsa. Genom att ändra kriterierna och definitionen för psykiska besvär kunde djupare analys ha gjorts.