Vegetariska skolluncher : En undersökning av energi- och näringsinnehåll samt attityder

Sammanfattning: Inledning – Enligt skollagen ska skollunch som serveras vara näringsriktig. En undersökning som gjorts visade att 60 % av skolluncherna inte lever upp till denna lag. Hur den vegetariska skollunchen förhåller sig till denna lag och NNR 2012 har därför undersökts, samt hur elever och köksansvariges attityd till den vegetariska skollunchen ser ut. Syfte – Syftet är att undersöka om vegetariska skollunchers energi- och näringsinnehåll lever upp till NNR 2012 i en kommun i södra Sverige. Ett andra syfte är att undersöka hur attityderna till den vegetariska skollunchen är bland elever och hos en köksansvarig på en skola i södra Sverige. Material och metod – För att besvara syftet har en kvantitativ- och en kvalitativ metod använts. Vegetariska skolluncher (N=20) har energi- och näringsvärdesberäknats med hjälp av Dietist Net, därefter har ett medelvärde av energi- och näringsvärdena från samtliga luncher jämförts med NNR 2012. En standardavvikelse har också beräknats. Skolelever från årskurs 9 samt skolans köksansvarige har intervjuats. Intervjuerna har följt en semi-strukturerad karaktär där ljudet från intervjuerna spelats in, därefter har materialet transkriberats ordagrant och analyserats. Resultat – De vegetariska skolluncherna har en fördelning av energigivande näringsämnen som följer NNR 2012, däremot finns brister av enskilda vitaminer och mineraler samt brister avseende energiintaget. De vitaminer och mineraler som undersökts är protein, vitamin B12, vitamin D, järn, kalcium och selen. Utifrån de intervjuer som gjorts kan ett negativt attitydmönster kring den vegetariska skollunchen urskiljas bland pojkar och köksansvarige. Flickornas attityd upplevdes som mer positiv. Slutsats – Den berörda kommunens vegetariska skollunchers fördelning av energigivande näringsämnen i (E%) följer NNR 2012. Däremot finns brister avseende vitamin- och mineralintaget, samt brister avseende energiintaget. Utifrån den kvalitativa undersökningen kan ingen slutsats dras då undersökningen begränsats. Dock tyder vårt material på att eleverna från den undersökta skolan har en attityd till de vegetariska skolluncherna som skiljer sig åt mellan flickor och pojkar; pojkar är mer negativa. Skolans köksansvarige uppfattades också ha en negativ attityd till den vegetariska skollunchen. Då undersökningen begränsats till ett litet material är resultatet inte generaliserbart men väl hypotesgenererande för fortsatt forskning.