Ondskan på Lundsbergs skola : en studie om hur medier dramatiserar sina berättelser

Sammanfattning: Syftet med studien har varit att ta reda på hur Aftonbladet och Dagens nyheter bevakat och berättat om Lundsbergs skola under åren 2011-2013. Frågorna som ställts har handlat om hur medierna berättat om Lundsbergs skola. Handling, karaktärer, skrivsätt samt skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens nyheters rapportering, har varit frågornas centrala punkt. Jag har i studien valt att se Lundsbergs skola som ett fall av skandaler eller så kallade ”mediedrev” i Sverige. Teorier som använts är Thompsons skandalfaser, Hvitfelts nyhetskriterier, Nord, Allern och Pollacks kännetecken på mediedrev, samt Altheide och Snows teori om medielogik. Studien har även använt sig av Fulton och Dunn som pratar om narrativ i nyheter. Denna ”berättelse om Lundsbergs skola” har jag undersökt genom att samla in kvantitativt material från Aftonbladet och Dagens nyheter 2011-2013. Resultatet visar på att intresset för Lundsbergs skola ökat hos journalister och läsare genom åren, inte bara i antal artiklar, utan även i form av krönikor, kommentarer, debatter och insändare. Studien har även haft en kvalitativ del där sex artiklar från Aftonbladet och sex artiklar från Dagens nyheter undersökts utifrån en frågemall med frågor om handling, karaktärer och skrivsätt. Detta för att se vilka berättartekniker journalister använder sig av, så kallade narrativ. Resultatet har sedan sorterats in efter de klassiska stadierna i en berättelse där vi kan se hur medierna introducerar Lundsbergs skolas, hur sedan handlingen stegras, hur berättelsen når sitt klimax och hur den sedan mattas av i en upplösning. Någon riktig konklusion fick berättelsen aldrig eftersom den, i skrivandets stund, fortfarande berättas.Mina slutsatser blev bland annat att Aftonbladet och Dagens nyheters bevakning och berättande inte skiljer sig åt så mycket som man skulle kunna tro. Detta skulle kunna bero att medier under en skandal eller ett mediedrev tenderar att bevaka och berätta på ett liknande sätt. Resultaten tyder dock på att Aftonbladet försöker skapa ”moral panic”, kaos i samhället som får allmänheten stressade, medan Dagens nyheter hållit ett större avstånd till sina texter. Det finns även tecken på att olika källor valt att stiga fram vid vissa tidpunkter i ”berättelsen” för att få synas i ”bästa sändningstid”.