Inkludera flera! : - En fallstudie av Bångs plan på Stumholmen medutgångspunkt i radikal planeringsteori.

Sammanfattning: Karlskrona har varit en stängd stad för utländska besökare under en period på 300 år men flera delar av staden har också varit stängd för allmänheten. Ett exempel på ett stängt område är Stumholmen som öppnades på 90-talet inför bomässan som hölls på ön år 1993. Stadsdelen har hyllats för sin varsamma ombyggnation men människors vistelse på ön har inte varit konfliktfri. Det har varit förändringar i den fysiska miljön samt användning av de offentliga rummen som legat till grund för konflikterna. Konflikterna har bidragit till ett stort missnöje bland de som vistas där men också till att Stumholmen övervakas sommartid. Den södra udden av Stumholmen, Bångs plan, är en av två allmänna platser på Stumholmen där konflikter har utspelat sig den andra är badplatsen. Den ö som varit stängd i århundrande för allmänheten präglas ännu en gång av slutenhet men inte i samma utsträckning som innan 90-talet. Den här studien syftar därför till att se hur de offentliga rummen på Stumholmen och specifikt Bångs plan kan inkludera fler människor och om det är möjligt att hantera konflikter med hjälp av en mer inkluderande planeringsmodell.Städer präglas idag av mångfald och heterogenitet där människor är olika. Sandercock(1998;2003) hävdar dock att planering av städer i västvärlden inte behandlar den diversitet som finns. Istället fortsätter planerare förlita sig på att där finns ett allmänintresse som ska hantera människors olikheter. Men planering som inte ser till människors olikheter riskerar istället föda människors rädsla för det kulturellt ”andra”. Dessa rädslor leder tillkonflikter och när miljöer förändras utan att människor får vara delaktiga i processen finns risk att missnöje uppstår. Därför efterlyser Sandercock en radikal planering där människors känslor och minnen blir en del av planeringsunderlaget. Därför avser studien undersöka hur problematiken i de offentliga rummen på Stumholmen förhåller sig med en teoretisk utgångspunkt i den radikala planeringsteorin.För att undersöka hur konflikterna har sett ut har planhandlingar och tidningsartiklarstuderats och intervjuer samt observationer har gjorts för att skapa en bild av hur platsen används. Det framgår av studien att Bångs plan främst är en plats som passeras förbi på en promenad men att det fortfarande finns minnen av händelser kopplade till platsen och att dessa kan ha bidragit till konflikterna. Det framgår av planhandlingarna att det inte finns några planerade allmänna platser på Stumholmen men ändå avses ön vara tillgänglig för alla. Det går alltså att konstatera att idén om Stumholmen som en öppen och tillgänglig miljö för allmänheten går att ifrågasätta.