Den svenska krigsmaterielexportens legitimering: Riktlinjer, riskbedömning och liberal militarism

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Mänskliga rättigheter

Sammanfattning: I den här uppsatsen undersöks regeringens proposition (2017/18:23) om skärpt exportkontroll av krigsmateriel utifrån Carol Bacchis metod ”What’s the problem represented to be?”, vilken är en form av policyanalys. Syftet är att undersöka vad regeringen ansett är problematiskt med riktlinjerna och tillståndsprövningen för den svenska krigsmaterielexporten. Utifrån detta formuleras uppsatsens frågeställning: Hur problematiseras riktlinjerna och tillståndsprövningen för krigsmaterielexport av regeringen i propositionen om skärpt exportkontroll av krigsmateriel? Undersökningen visar att problemen framställs av regeringen vara att svenska intressen av export vid utlandssamverkan inte tillmötesgåtts nog, och att en del viktiga rättighets-, utvecklings- och demokratiaspekter inte beaktats tillräckligt i helhetsbedömningen vid tillståndsprövningen. Resultaten analyseras slutligen utifrån teorin om liberal militarism och dess legitimering. Slutsatsen av analysen är att svensk krigsmaterielexport passar in på beskrivningen av den liberala militarismen, och riktlinjernas utformning bidrar till att legitimera och upprätthålla den. Det innebär att rättfärdigandet för exporten baseras på argument om beaktandet av mänskliga rättigheter, när den i själva verket styrs av nationella egenintressen. Likaså upprätthålls den svenska självbilden av att representera moraliskt ansvarstagande, fred och utveckling trots den export som bedrivs, vilket bekräftar den paradox som kännetecknar svensk försvarspolitik.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)