Att skydda det skyddade : korttidseffekter av hägn på trädföryngring i tre skånska skogsreservat

Sammanfattning: Biotiska och abiotiska faktorer har stor inverkan på vilka arter som växer i skogen. Graden av inverkan kan bero på betesskador från klövvilt och tillgång på ljus. Betesskador och ljustillgång kan dels reglera nivån på föryngringen, dels på fördelningen av trädslag i den tempererade skogen. På lång sikt kan betning hindra att vissa arter växer in i krontaket och därmed ändras skogsstrukturen och dynamiken i ekosystemet. Betesskador och brist på ljustillgång försvårar föryngring av betesbegärliga trädslag. En vanlig åtgärd vid föryngring av ädellövskog är att hägna och på så sätt försvåra för viltet att få tillgång till området. Syftet med den här studien var att studera vilka effekter viltbetning kan ha på olika trädarters föryngring och på artrikedomen av vedväxter i tre skånska lövskogsreservat, Hästhagen, Fyledalen och Maltesholm med stora klövviltstammar. I varje område finns 20 parade ytor av storleken 7 x7 m varav en yta är hägnad och en är en ohägnad kontrollyta. Studien har genomförts genom inventering och höjdmätning av träd- och buskplantor över 10 cm höjd under hösten 2019. Plantorna har okulärt besiktigats och varje planta har noterats som antingen betad eller icke betad. Totalt har 60 olika provytor inventerats. Resultatet av inventeringen har sedan jämförts med motsvarande inventering 2018. Trots den korta tidsrymden mellan de olika inventeringarna visar resultaten att hägn har en positiv effekt på föryngringen där det finns en hög nivå av klövdjur. I ett av de tre områdena, Maltesholm, där ett extremt stort betestryck förhindrade all plantetablering, märks redan nu en begynnande positiv effekt på etablering av bok tack vare hägnen. I Fyledalen ökade antalet ekplantor och i Hästhagen ökade antalet askplantor i hägnade ytor medan det än så länge inte finns tydliga effekter på höjdtillväxten.