Self-efficacy och träning : en studie om self-efficacys påverkan på träningsfrekvens

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om en individs tro och självtillit på sin egen förmåga att genomföra uppgifter (så kallad self-efficiacy) vid start av en träningsperiod påverkar kommande träningsfrekvens. Ett sekundärt syfte var att studera om deras intentioner av hur ofta de skulle vilja träna och den faktiska träningsfrekvensen påverkas av self-efficacy. Frågeställningarna var dels ” Påverkar self-efficacy träningsfrekvens?” och dels ”Påverkar self-efficacy förmågan att uppnå uppsatta intentioner av träningsfrekvens?”. Metod En kvantitativ metod har valts med enkäter. Urvalet gjordes till de individer som tecknat ett medlemskap på minst sex månader på en specifik träningsanläggning under en viss tid och som dessutom behärskade svenska i tal och skrift. Studien baseras på 36 enkäter. Individerna har fyllt i en enkät vid inskrivningen på anläggningen, sedan har dessa individer följts via ett datasystem i tre månader för att undersöka träningsfrekvensen. Resultat Resultaten visade att varken ålder, kön, tidigare träning, motiv för träning, intentioner avseende intensitet och längd på träningspassen, upplevd hälsa samt träningsspecifik self-efficacy påverkar träningsfrekvensen under tre månader. Det enda som signifikant påverkade träningsfrekvensen var intentionen av träningsfrekvensen. Det återfanns inte heller någon signifikant skillnad mellan träningsspecifik self-efficacy och måluppfyllnad. Slutsats Studien visar att upplevd träningsspecifik self-efficacy inte påverkar vare sig träningsfrekvens, intensitet eller duration eller förmågan att uppnå uppsatta intentioner av träningsfrekvens i denna studie.