Rätten till goda levnadsvillkor : En kvalitativ studie av förvaltningsrättens domar kring rätten till LSS insats

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Centrum för socialt arbete - CESAR; Uppsala universitet/Centrum för socialt arbete - CESAR

Sammanfattning: Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur funktionshindradepersonersrättigheter enligt SFS 1993:387 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) befästs eller eventuellt urholkas inom ramen för beslut som fattasinom offentlig förvaltning. Det empiriska materialet i denna studie bestod av tolv rättsfall från förvaltningsrätten. En kvalitativ abduktiv ansats användes, där en socialkonstruktionistisk grundsyn och Nancy Frasers kritiska perspektiv på kampen om behoven i ett senkapitalistiskt välfärdssamhälle utgjorde förståelseramen genom analysprocessen, vilken utgjordes av en kombination av kritisk diskursanalys och tematisk analysprocess. Detta tillvägagångssättbedömdes användbart för attidentifiera diskurser som kom till uttryck genom resonemangen förda kring innebörden av begreppet “goda levnadsvillkor”, vilket var centralt för undersökningen.Forskningsansatsen möjliggjorde även ett synliggörande avojämlika sociala maktrelationer och maktordningar som kan anses framträda inom LSS domar. Genom att relatera undersökningensfynd till tidigare forskning kring problemområdet har fynden kunnattolkas och förståsur ett större sammanhangoch på så sätt har rimliga slutsatser kunnat dras utifrån frågeställningen. Resultatet av studienhar formulerats genom följande diskurser: diskursen om definitionen och tolkningen av behoven, diskursen om behovet av social gemenskap och att “komma ut i samhället”, fritidsaktivitetsdiskurs & normal livsföringsdiskurs, juridisk diskurs, anhörig-och familjediskurs, samt diskursen om frigörelse, självständighet och normal livsföring.Dessa diskurser anses vara möjliga tolkningar avstudiensempiri samt möjliga exempel på vad en större forskning som omfattar ett större material skulle kunna komma fram till.Undersökningen har lett till ett konstaterande om att ett grundläggande antagande hos beslutsfattare tycks vara att LSS ska tolkas restriktivt. I denna studie relateras denna restriktiva tillämpning till en nyliberalistisk politisk syn vilken anses gradvis ha bidragit till att konstruera om politikers och beslutsfattares förståelse av syftet med LSS åt det restriktiva hållet, vilket kan anses urholka det ursprungliga syftet med LSS, som det beskrevs då lagen först infördes.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)